Frän Utlandet. Den etrid, som i Söndags eftermiddag stod framför Metz, synes hafva varit särdeles blodig och lomnar oss äfven tillfälle att något klarare bestämma för oss ställningen mellan de båda krigförande härarne. Man ser så ofta i de från Berlin utspridda telegrammerna omtalas, huru preussarne tränga med hvarje dag i flygande marscher in i landet och befinna sig den ena dagen här, den andra der. Härigenom skapas en del missförstånd; ty dessa snabbt framryckande preussiska truppatdelningar utgöras endast af kringströfvande kavalleri, hvilket framskickas dels för rekognoscering, dels för att bringa förvirring åstad i afseende på tron om de preussiska armåernas verkliga framryckande. Det åstadkommes härigenom äfven ett slags moralisk verkan hos den stora allmänheten, som ej gör sig så noga reda för förhållandena, isynnerhet der en dylik förstämning underblåses af något organ, som så anticiperar i sin blinda yra händelserna, att det redan börjar tala om den rsallne kejsaren Napoleon eller säger, att de tyska armåerna befinna sig halfvägs till Paris. Utan att derför änuu våga hängitva oss åt några lifligare törhoppningar om de franska vapnens framgång, innan de kraftiga ansträngningar, som franska nationen nu gör, hunnit visa några verkliga frukter, vilja vi dock framhålla, hurusom sakerna ingalunda visa sig i den förtviflade dager, som de i såväl motsom medgång sangviniska möjligen tro. Det är nu ett faktum, att preussarnes högra flygel under general Steinmetz och dess center under prins Friedrich Carl efter fransmännens nederlag vid Saarbräck eller Forbach förenade sig. Det är äfven kändt, att venstra flygeln under kronprinsen af Preussen efter segren vid Wörth ej kunde framrycka synnerligen fort, isynnerhet som Vogeserna dessutom lade hinder i vägen och han derjemte måste detachera en armåekår, kanske mera, till Strasbourg och låta en annan tränga fram öfver Bitche, under det han sökt att genom en tredje armskår sätta sig i direkt förbindelse med centern, för att sålunda åstadkomma en koncentrering. Den andra baierska armekåren skickades till Strasbourg, som den cernerade, den första baierska armekåren trängde genom Vogeserpassen öfver Saverne och Phalsbourg och har antagligen förenat sig med den öfriga delen af kronprinsens arme vid Djemeringen (en by nära Saar-Union), hvarigenom de trenne armserna kommit i en sådan ställning, att de kunna företaga ett kombineradt framryckande... Innan denna förbindelse hann åvägabringas och medan preussarnes högra flygel samt center sakta framryckte, för att gifva kronprinsens arme tid att komma så långt framåt, att den kunde medverka med en flankrörelse, upptogo preussiska armerna betydande förstärkningar, så att man beräknar styrkan at den på Frankrikes område befintliga tyska invasionsarmen till omkring 600,000 man, hvaraf dock en större styrka måste användas till att i det fientliga landet underhålla förbindelsen med den at landtvärnstrupper bildade, vid Rhen nu uppställda reserven. Huruvida kronprinsens hela arme hunnit fram till Moselle, känna vi ännu icke. V. veta endast, att hans af kavalleri bestående förtrupper befunno sig d. 12:te i Luneville och d. 13:de i det af fransmännen dagen föru: utrymda Nancy, hvarifrån de sedan svärma: fram till Toul och Commercy, utan att kunna komma öfver hvarken Moselle vid Toul eller Meuse vid Commercy, derför att franska ingeniörer sprängt broarne. Antagligt är dock att kronprinsen nu hunnit fram till Nancy och der har sitt högqvarter. Sannolikt har äfven preussiska centern hunnit fram till Pont-åMousson, der fransmännen besynnerligt nog ej sprängt bron öfver Moselle. Dess förtrupper svärmade åtminstone i Söndags härifrån ända fram till Vigneulles. Att preussarnes högra flygel deremot hunnit fram till Metz, känna vi med visshet. I Söndags eftermiddag vid femtiden stötte dess avantgarde på fransmännen, hvilka stodo till en ej ringa styrka mellan byn Pange och Metz, för att skydda franska hufvudstyrkans öfvergång öfver Moselle. Preussarne angrepo genast, och en blodig strid synes ha utvecklat sig. Enligt preussiske konungens berättelse om striden, hvilken berättelse denna gång ej är så -mit Schwung segerrik som vanligt, erhöllo både fransmän och preussare förstärkniogar. Man kämpade å båda sidor med den yttersta förbittring, och konung Wilhelm medger sjelf, att den blodigaste strid egde rum hela linien utefter. Anmärkningsvärdt är, att han på siffran kan säga fransmäunnens törlust vara 4000 man; men ej har ett ord att säga om preussarnes förlust, hvilken således måste ha varit ännu större. Det vigt gaste för fransmännen var emellertid, att de kunde verkställa sin öfvergång ölver Moselle. Den omständigheten, att de kunde bringa sina sårade i säkerhet, vittnar deremot säkrast om, att preussarne i det hela denna gång dragit det kortaste strået; ty det heter på ena stället, att