skäl att antaga, det Englands och Frankrikes intressen bryta sig emot hvarandra i afseende på lösningen at spliuringen mellan Turkiet och Egypten. En korrespordent från Konstantinopel berättar, att v. konungen al Egypten, samma dag han skickade sin sista svardepesch till turkiska hofvet, hos en bekant fransk fabri kant pr telegraf beställt 800,000 patroner till Chassepotgevär, under uttrycklig önskan att de måtte skickas så fort som möjligt. I Frankrike synes mellanpartiet under Ollivier nu vilja med kraft framträda, för att rycka till sig tyglarne. Det har på ett talrikt besökt sammanträde beslutat bringa till stånd en försoning mellan kejsardömet och oppositionen, om detta är möjligt, och vill för detta ändamål verka kraftigt, troende sig sålunda skola kunna rädda friheten från de faror, at hvilka hon annars hotas. Man afvaktar med en viss otålighet, hvad de radikala medlemmarne af lagstiftande kåren skola taga sig till. Hr Rochefort var ej tillstädes, då nan i Måndags uppropades för att aflägga eden! Frankrikes nya sändebud i Petersburg, general Fleury, har underrättat sitt hof om, att den 78:årige rikskansleren surst Gortschakoffs helsotillstånd är så vacklande, att man har allt skäl att befara en snar och dödlig utgång. Spaniens republikaner gjorde i Lördags åter sitt inträde i cortes och föreslogo genast ett tadelvotum mot regeringen för hennes förhållande under belägringstillståndet. Efter hvad telegrafen redan berättat, förkastade majoriteten detta förslag. I Baiern har det mot Preussen vänliga partiet dukat under i valen, hvarför ministeren ock hos konungen begärt afsked. Konungen af Belgien har nu lemnat England. Efter lord Derby och markisen af Westminster äro tvenne platser i strumpebandsorden lediga. Denna orden har brukat utdelas ej åt den högsta förtjensten, utan åt den högsta adeln. Gladstone säges nu vilja bryta med denva sed och detta till förmån för sin fiende Disraeli. Landtmarskalken å Polens sista riksdag, som var samlad i Warschan år 1831. grefve Ladislaus Ostrowski, har aflidit i Krakau. Han var född 1790, inträdde i polska hären 1809 och blef på valplatsen dekorerad med Ilederslegionens kors. År 1830 valdes han enstämmigt till landtmarskalk, och då de deputerade efter riksdagens upplösning be gåsvo sig till Krakau, blef han gripen af de österrikiska myndigheterna, som internerade honom i Graz, der han bodde till 1862. Först i är hade han fått tillåtelse att återvända till Galizien, Från Rom erfar man nu, att det eku meniska mötets förhandlingar skola på det strängaste hemlighållas, på det att intet må dunsta ut inom pressen. Få se nu, hvem som är mäktigast, påfven eller tidningspressen, och huruvida det skall vara möjligt för påfven att kunna hålla pressens Argusögon ute. Emellertid skall vakt hållas kring mötets lokal, deltagarne i detsamma skola aflägga den strängaste tysthetsed, till hvilka försigtighetsmått kommer den omständigheten, att förhandlin garne skola föras på det döda latinska språket. Man kan emellertid vara lugn. Både Times och andra blad skola nog sätta allmänheten i tilltälle att det oaktadt skåda i dessa mörksens gerningar och bedöma dem.