mill. lire haftstor framgång, hufvudsakligen beroende derpå att. —Tv— — — ——q——ä— — — — —0—sj———tsot o:timrsrörr nynnjäc ä— dP—cT ——————— U TässUVk871t1itEti:2::: ——6c6—7777,t;: ttktiäkxnnnk EE rr rn utom det emisslonskursen blif 7. satt så låg som till 73! obligationsinnehafvarne erhålla den fördelen att vid inköp af italienska kyrkogods få sina obligationer mottagna till pari. Det är af intresse att anställa en jemförelse mellan den nyligen offentliggjorda redogörelse för danska finansernas ställning vid slutet af tinansåret 1868 1869 och den budget för detta år, som i sin tid framlades. Denna slutade med ett deticit på icke mindre än 1,708,000 rbdr, men i stället har nu ett öfverskott af 902.000 rdr uppkommit. Resultatet har vunnits dels derigenom att alla inkomster, såväl de af direkta som indirekta skatter härflytande, 5stivit högre än beräknadt var, och dels genom besparingar till belopp af 755,000 rdr, som regeringen vidtagit i utgifterna. Isynnerhet hafva de indirekta skatterna, hvilkas tillväxt eller minskning lemnar den bästa måttstock för bedömandet af en nations fortskridande eller tillbakagående i välmåga, en framstående andel i stegringen af inkomsterna. Sålunda har t. ex. tullinkomster och afgiften på bränvinsbränningen gifvit 634,000 rdr mera än man påräknat. Bländ utgiftsposterna står försvarsväsendet främst med en summa af 7,431,000 rdr. En ännu mera lasande ställning visar tablån öfver Förenta Staternas tinanser. Under det den 30 Sept. tilländalupna halfva tinansåret hade inkomsterna ökats med ungefär 20 mill. och utgifterna minskats med 36 mill. dollars hvadan förbättringen i status utgör 56 mill. och man hoppas att för löpande året öfverskottet skall uppgå till 160 millioner. Blott under Oktober månad afbetalades 8 mill. på statsskulden och på de sista fyra åren har den utelöpande massan af sedelmynt aftavit med 300 mill. dollars. Man kan under sådana förhållanden icke undra öfver att fde amerikanske statsobligationerna f. n. utgöra älsklingspapperen på de curopeiska fondbörserna. kn historia, som berättas af en Newyorker-korrespondent till en engelsk tidning, ntgör emellertid ett sorgligt bevis på den lagstridiga karakter de amerikanska spekulationerna icke sky att antaga för att ernå sitt mål Händelsen skulle hafva tilld sig under de bedröfligt ryktbara dagarne 21— September — den s. k. eguldkrisens dagar. En koalition af affärsmän hade såsom läsaren torde erinra sig, bildats i syfte att orimligt stegra guldpriset och dymedelst bereda sig avance. All åtkomlig guldvaluta inköptes och en mängd kontrakter. alla lydande på betalning i guld, uppgjordes, hvilkas fullgörande skulle ske just vid ofvannämnde tid. I hvilken betydlig skala dessa spekulationer bedrefvos, derom kan man pöra sie en föreställning, man erfar att de d 24 Sept. förfallna guldassarerna tillsammanstagne representerade ett kapital af 500 millioner dollars, medan det belopp af myntadt guld, som innehafves af banker, bankirer, köpmän och spekulanter i hela Newyork endast lär kunna beräknas till 20 millioner dollars. På detta sätt hade agiot uppdrifvits till sådan höjd att guld noterades ill 165, och den derpa beroende differensen i tvenne på hvarandra följande dagars affärer uppgick ensamt ill 40 mill. d. Vi minnas huruledes hela denna bubbla brast, blott i följd af ett kort telegram från tinanssekreteraren, deri skattkammaren bemyndigades att sälja guldvaluta för 4 mill. dollars och i stället inköpa skattkammareobligationer. Men detta telegram hade haft sina egna öden innan det hann sin bestämmelseort. Enligt en metod, som ofta under inbördeskriget begagnades af de konfedererade allästes nemligen depeschens innehåll under det telegraferandet pågick, medelst särskilda till ledningstråden anbragta apparater, och fortskaffades genom enskild tråd till koalitioneu. Härigenom blefvo :es haussiers innehafvare af hemligheten en halftimme innan depeschen offentliggjordes på officiel vär, ch de begagnade sig så väl af sitt försprång i veinde att, när efter regeringsdepeschens kungörande å börsen guldagiot ögonblickligen sjönk från 165 ill 138, så hade de lyckats kasta större delen af de örluster, som hotade dem, öfver på andra. — Relexionerna öfver detta slag af Ålegitima affärer öra sig sjelfva. när Apropos svindelaffärer kunna vi nämna att den i sin tid inledda kriminalprocessen mot direktörerna i Overend Gurney-banken kommit att afstanna, emedan fordringsegarne i massan vägrade att tillsläppa de 5000 , som ansågos nödiga för rättegångens benöriga fullföljande. En omständighet, som dessutom torde ha bidragit till att kreditorerne blifvit mildare stämda, är att massans tillgångar redan nått en höjd al mill. Å, ett belopp som är fullt tillräckligt att betäcka alla fordringar. Knappt hade processen mot Overend Gurney hunnit afslutas, innan en annan likartad fast i mindre skala tilltagen svindelaffar tilldrog sig allmänna uppmärksamheten, i det dircktörerne i Barnedi Banking Company anklagades för att genom falska prospekter och ärsberättelser hafva fört aktionarerna bakom ljuset och fördolt den verkliga ställningen. lirman öfvergick i Juni 1865 till att bli ett aktiebolag och redan i April 1866 måste den förklara sig insolvent. När målet första gången företogs blef sakens behandling, i anseende till sjukdomsfall hos den ene af de anllasada till e; l