offentlig förhandling före utgången af den bestämda fristen. Denna underlåtenhetssynd kan ej på något sätt urskuldas gentemot den andra i fördraget deltagande staten. Vi tro icke, att någon paragraf i republikens författning berättigar senaten till ett förfarande, genom hvilket ett statsfördrag kan omintetgöras endast derför, att man underlåter dess diskuterande. ÅÄÅtven om man i ett fördrag ej förutsett någon tid för diskussionen, så bör en församling likväl icke utan vidare uppskjuta densamma ad infinitum, för att på detta sätt qväfva den på dagordningen stående frågan. Det är ej något tvifvel underkastadt, att Förenta Staternas nuvarande regering kan inter: nationalt anses ansvarig för en dylik underlåtenhetssynd. Men å andra sidan är det alls icke något tvifvel underkastadt, att den närvarande verkställande makten i Washington är fullkomligt förpligtigad att på ett hederligt sätt genomföra Johnsonska regimentets förbindelser, så vidt de angå utlandet. Men denna förpligtelse har general Grants kabinett hittills på intet sätt hållit gentemot just Danmark, Hvarje makt, som afslutar ett fördrag med Förents Staterna, måste vara beredd på, att få se der ifrågavarande öfverenskommelsen förkastad el ler förändrad af senaten; men den har i alls fall rätt att vänta, att den verkställande mak ten i Washington icke sparar någon möda el ler lemnar något oförsökt, för att ernå ratifi ceringen af ett dylikt statsfördrag. Republikens nya regering öfvertager sin föregånger skas samtliga förbindelser och rättigheter. Gentemot främmande stater förefinnes den full ständigaste kontinuitet och solidaritet mellar den nya och den gamla regeringen i Was hington. Så stå sakerna, och man kan väl påstå att om general Grants regering icke besluta sig för att ännu i ellofte timman bringa saken till verklig förhandling inför senaten, skal! förtroendet till Förenta Staternas ärlighet ocl fördragstrohet rubbas. Detta torde väl när mast komma att göra sig märkbart i Europ: på det finansiela området, ty den slutsatser ligger nära till hands, att om man i Washing ton ej fäster synnerlig vigt vid att uppfylla förpligtelser, hvilka man ingått gentemot lik: berättigade stater, så torde man vid tillfäll. erfara ännu mindre samvetsförebråelser af att icke hålla förbindelser, hvilka man ingått til enskilda personer, d. v. se. till innehafvare a. Förenta Staternas skuldobligationer. Republi kens kreditorer i Europa måste neml. befaru. att man, om det föll sig lägligt, skulle betal: dem deras räntor i värdelöst papper, i st. I utlotvadt silfver. Och då skulle det vara slu med Förenta Staternas kredit iden gamla ver! den! Men kunna de vara den förutan? Det stackars Danmark har att göra melm äfven en annan dylik stormaktsgynnare här Europa, hvilken ej heller synes synnerligi hugad att hålla sina till detsamma ingångn körpligtelser: noml. det hederliga preussiska kabinettet, hvilket ej vill utföra, hvad det i pragerfreden sig åtagit. För att slippa detta. föra det alltjemt sina armåer färdigt att på nytt kasta krigets bränder ut öfver Europa. Dess åtgöranden följas på det uppmärksam maste i Frankrike, hvars något mer än offici ösa blad Constitutionnel öppet säger, at Preussen måste lemna en borgen för, att de: ej vill öfverskrida de gränser, pragerfreden för detsamma utstakat: Om pragerfreder samvetsgrannt respekteras, skall det icke var. nödvändigt att hålla hela det preussiska folket under vapen. Äfskaffandet af det militära systemet är för Preussen den sanna och enda afväpningen. Då skola alla europeiska stormakter kunna träffa en öfvoronskommelte om vilkoren för en allmän afväpning: ingen regering skall vara tillräckligt mäktig, för att kunna motstå den allmänna meningens fredliga tryckning. Krigsbudgeterna skola bl. minskade till hälften eller ännu mera, och de fredliga arbetets afkastning skall komma alt användas till fredens gerningar. En beväpnad nation i hjertat af Europa är den beväpnade treden. Europas afväpning beror således af Preussens vilja. Frankrikes kejsare är nu så fullkom ligt återställd, att de vanliga höstsesterna skola äfven i år ega rum i Compiägne, och äro en mängd gäster dit inbjudna, jemväl damer, for — O— s— — — 2——ä— FA 2 — — — 2 MH hvilka prinsessan Mathilde skall i kejsarinnans tu frånvaro göra les honneurs. d Kejsarinnan firas mycket i Konstantinopel I P Den koique, som stälts till hennes disposition, e är öfverhvälfd af en baldakin, på hvars guldie broderier, qvastar och fransar 200 turkiska se qvinnor arbetat i flera månader; stäfven var prydd med en dufva af massivt silfver, om vars vigt och värde sabelaktiga rykten äro gängse. ri I Paris ha handels-kommiserna börjat sin I ör strike. Kommisorna i de stora magasinerna ni vid hörnet af Rue Montesquieu gjorde början ÅlAl och lemnade sina befattningar, 350 till anta-4e et. Principalerna skola ha för afsigt att er64 sätta bodbetjenterna med fruar och unga flie