Gröna stugan tjenstgörande sextetten höll på att exeqvera ett potpourri vr Aubers bekanta opera alften hvar infann sig en liebhaber, som, lyssnande till de välklingande tonerna, i hast blef uppmärksam på huru flitigt publiken offrade i den för musiken utställda sparbössan. Det tycktes honom härvid såsom publiken var alltför generös, hvartöre han beslutade sig för att gifva en liten scen ur nämnde opera, dervid Han antog hin ondes roll för att taga sin anpart af kollekten. IIan anammade derföre oflerkistan och försvann med densamma, men troligen sann han vid undersökning skatten så frestande att han ansåg delning obehöflig. Den försvunna sparbössan återfanns aldrig mera och till ännu mera harm för de musicerande syntes publiken påföljande afton särdeles böjd för att lemna dem sin tribut, men — då fanns ingen bössa att lägga uti.