Från Uufvudstaden. Förste hofmarskalken grefve G. F. Liljencrants afled i Måndags i Stockholm vid 68 års ålder. Den aflidne, som bl. a. befattningar äfven en längre tid var landshöfding i Stockholms län, innehade Heby fideikommiss i Södermanland samt Rostorp i Småland och efterlemnar 2 söner och 3 döttrar. Den äldste sonen, t. d. underlöjtn. W. S. M. Liljencrants, ärfver nu grefvetiteln. Den andre sonen är den bekante riksdagstalaren och kommunalmannen, frih. Joh. Liljencrants, sjelf konvalescent efter en svår sjukdom. — Sjukligheten i hufvudstaden har från d. 28 Febr. t. o. m. d. 6 Mars, enligt till läkaresällskapet ingångna rapporter, varit högst betydlig. Messlingsfarsoten är ännu alltjemmt i tilltagande. Under nämnda vecka hafva inträffat 1,142 nya fall, deraf 566 i läkarnes enskilda praktik. — Körsnären N. P. Bergström i Stockholm har blifvit kallad till ledamot af Academie nationale agricole, manufacturiere; et commerciale i Paris och af samma akademi fått sig tillerkänd en hedersmedalj för sin sällsynt vackra exposition vid verldsutställningen 1867. — Från Stockholms skärgård ingick i förgår underrättelse, att den förut under denna vinter isfria segelleden genom de senaste dagarnes ihållande jemna kyla dock icke blitvit tillfrusen, utan råder ännu öppet vatten hela vägen till inemot 5 mil från hufvud staden. — I Söndags på f. m. var en ung fru Haas, f. Goldkuhl, 28 år gammal och boende vid stora Badstugugatan å Norr, syselsatt med att göra sin toilett för att derefter be gifva sig i kyrkan, då hon hastigt fick ett slaganfall som efter några få minuter bortryckte henne från en älskad och nu djup! sörjande make. — Vid polisundersökningen rörande den i gårdagens N:o omnämnda eldsvådan sistl. Söndag i huset N:o 34 Badstugugatan å Norr hvilken släcktes utan att brandsignaler behöfde gifvas, kommo åtskilliga mystiska detaljer i dagen, om hvilka äfvensom om en derat följande häktning vi efter Dagbl. för igår meddela följande: Den of traktens poliskommissarie hållna undersökning gaf vid handen, att den af elden hemsökta lägenbeten förhyrdes af f. styckjunkaren P. Engholm som några dagar förut begifvit sig från staden, öfverlemnande nycklarne till densamma åt en inom samma egendom boende lumpbandlare Lagergren. Sedan man kommit in i lägenheten, som bestod af ett rum med kök, befunnos möblerna i rummet angripna och till en del förstörda af eld och rök, men man kunde icke upptäcka hvad som vållat denna förstöring. Man undersökte till en början rummet och det dertill hörande köket, men kunde icke komma underfund med hvad som förorsakat eldens uppkomst och dess bärj ningar. Man var slutligen nära att öfvergifva allt hopp om vinnande af upplysniog i detta hänseende, då en af de närvarande polistjenstemännen gjorde en upptäckt, som allt för tydligt spred ljus i saken. Vid noggrann undersökning af en utaf väggarne i rummet upptäcktes nemligen en bristfällighet i väggen och sedan man närmare granskat deuna, upptäcktes, att rundt omkring rummet, innanför tapeten, blifvit anbragt en s. k. stubintråd, hvars antändrnde blifvit ställd i sammanhang med ett i rummet varande urverk. Antändningen hade också ganska riktigt enligt beräkning egt rum, men hade, af ännu okänd anledning, icke medfört den verkan som anläggaren beräknat. Vidare blef genom cen anställda undersökningen utrönt, att en del möbler och sängkläder i rummet blifvit mer och mindre skadade. Engholm, som bebodde rummet, hade ett par dagar förut lemnat staden och var icke att träffa, hvariör ingenting vidare för tillsället var att åtgöra. I Tisdags e. m. kom Engbolm till staden och blef då af traktens polis anhållen samt tagen i förbör. Härvid måste han vidgå, att han, som haft sit lösörebo brandförsäkradt för 800 rdr rmt, anlagt ifrågavarande antändning i afsigt att derigenom bereda sig en ekonomisk fördel. Efter denna sålunda afgifna bekännelse blef Engholm i allmänt häkte inmanad och kommer att idag Thorsdag undergå polisransakning.