och sjökartekontorets verksamhet60,000 rdr; till lifräddningsanstalterna på rikets kustor 10,000 rår; tlll 4 grofva kanoner 80,000 rdr; till anskaffning af tidsenliga gevär för sjövapnets trupper 38,000 rdr samt till försök med undervattensminor 10,000 rår. I eammanbang med behandlingen af denaa husvudtitel beslöts äfven att af de under åren 1857 och 1868 uppkomna besparingarne å Fyroch bäkmedel en summa af 200, 000 rdr skall till riksgåldskontoret öfverlemnas och uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn af Lotsoch Fyrinrättningens reservfond i särskildt konto boklöras, för att, i händelse genom möjligen inträffande olyckahändelser eller af annan orsak de för lotsoch fyrinrättaingen tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt K. M:ts dispesition, i mån af behof, lotsoch fyrinrättniogen tillhandahållas. Sjette hufvudtiteln(Civildepartementet.) Angående ordnande af utvandringen från Sverige till Norra Amerika hade hr Lindhagen i väckt motion hemstalit, att riksdagen, för beredande af tillfälle att genom fosterländskt sinnade, upplysta och verksamma agenter söka bringa ordning och sammanbang i utvandringen från Sverige till Norra Amerika samt förskaffa närmare kännedom om de för svenska kolonier lämpligaste trakter dersmädes ätvensom angående de till Norra Amerika utvandrande svenskars verkliga belägenhet, måtte ställa till K. M:ts förfogande ett belopp af 10,000 rdr för inner. år och för år 1870 en summa af 20,v0v rdr. Denna motion hade af utskotiet afstyrkts hufvudsakligen af skäl att åtgärder för befordrande af utvandringen af landets invåvare svårligen kunde anses vara med statens verkliga intresse förenligt samt att af den ifrågasatta undersökningen, huruvida den ena eller andra orten vore mest lämplig att af svenskar koloniseras, icke kunde förväntas synnerlig ledning i detta hänseende, men deremot en sådan undersökning föranleda ett moraliskt ansvar, som antagligen icke kunde på ett tillfredsställande sätt mötas. Första kammaren afslog utan öfverläggning motionen, ett resultat hvartill äfven Andra kammaren kom, dock efter någon diskussion, derunder motionaren br Lindhagen uppträdde till försvar för sitt förslag och upptog till vederläggning de ofvan af utskotten anförda skålen. Enår det visat sig att, utan åtgärder från statens sida, de svenska utvandrarne af en viss instinkt åt sig i Amerika utvalt de platser, hvilka synts dem lämpligast, och då de föreslagna agenterna sannolik: skulle blifva de, som minst vunne förtroende, sumt då slutligen förverkligandet af motionärens tanke, att förslaget skulle bidraga att uppehålla den svenska nationaliteten, vore, att döma af erfarenheten, högst tvifvelaktigt, afstyrktes motionen af hrr Siljeström, Hedlund, Jöns Pährsson, P. Nilsson på Espö och Key, af hvilka de 2:ne senare mot hr Lindhagens föredrag anmärkte, att huru intressant det än kunde vara, det syntes mer ha lämpat sig för en föreläsningssal än för en riksforsamling. Mot denna anmärkning svarade frih. Gripenstedt, att kammaren ofta nog lånat sin uppmärksamhet åt föredrag af långt mindre intresse och innebåll än hr L:s., äfvensom att tal. icke sann det klandervärdt, det ett förslag blifvit framstäldt att räcka en hjelpsam hand åt våra landsmän, hvilka lockade af falska förespeglingar söka sin utkomst i det främmande landet. Rörande ekonomiska karteverket hade K. M:t äskat ett extra anslag af 60,000 rdr, deraf 20,000 rdr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 rdr för arbetena i öfriga delen af riket, hvaremot statsutskottet föreslagit sistnämnde belopps nedsättning med hälften. Utskottets hemställan blef afslagen af såväl Första som Andra kammaren, i sistnämnde efter votering med endast en rösts pluralitet. Statutskottets förslag att för 1870 ärs omkostnader vid jernvågstrafiken må anvisas ett förslagsanslag af 4,300.000 rdr, att af trafikmedlen direkte utgå, bifölls i Första Kåmmaren med 44 röster mot 37. Minoriteten röstade för återremiss, på det denna fråga måtte kunns behandlas i sammanhang med jernvågstrafikens utgifisstat. Andra Kammaren deremot återremitterade punkten i ofvunangifna syfte. Till storskiftesochafvittringsarbetenas fullföljande under år 1870 hade K. M:t, utöfver det ordinarie, till 63,000 rdr uppgående anslaget, äskat extra anslag till belopp af 12v,000 rdr hvilket sednare belopp dock statsutskottet hemställt måtte nedsättas till 1v0,000 rdr. Denua statsutskottets hemställan bifölls af begge Kamrarna efter votering, i den Första med 42 röster mot 32 och i den Andra med 89 röster mot 66. Minoriteteten röstado för det belopp K. M:t begärt. Till teknologiska institutet hade statsutskottet föreslagit ett anslag af 75,000 rdr, samt att detsamma nu måtte, i enlighet med K. M:ts förslag, till hela beloppet å ordinarie stat definitivt uppföras, med vilkor att lönernas vid institutet utgående från ordinarie stat icke må utgöra hinder för K. M:t att, etter sig företeende omständigbeter, ordna undervisningsskyldigheten emellan föreståndare och lärare, Denna hemställan bifölls af kamrarne, hvarvid dock Andra kammaren deri gjorde den förandring att efter orden företeende omständigheter skulle orden sörordna om lärarnes löneförmåner, öfvensom ji slutet, efter orden föreståndare och lärare, och mellan dessa senare inbördes, insä tas. Dessa tilllägg föreslogos af grefve Posse, understödd af hr Hedlund, och hade, hvad det förstnämnda angick, till syfte att lemna regeringen Öppet stt efter omständigheterna älven kunna bestämma lönerna, så att dessa icke blefve tasta. En af hr Hedlund uttalad anmärkning, att han icke ansåg lärarekrafterna vid teknologiska institutet lämpligt fördelade äfvensom att lärarnes prestationer icke stodo i förhållande till deras löner, föranledde frih. Fock att fästa uppmärksamheten derpå, att en teknisk lärares arbete icke kunde bedömas elter det antal timmar, kan var skyldig att undervisa, utan att han derjemte måste 10lja med icke allenast sin vetenskaps utveckling, utan ock dess tekniska tillämpning. I sammanhang härmed uttalade frih. Fock sin öfvertygelse derom, att undervisningen vid institutet kunde ordnas bättre, men att detta icke kunde åvägabringas derigenom att lärarne ställdes på osäker fot. Statsutskottets hemställan, att till arvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigs