Af hela antalet under år 1867 vårdade sinnessjuke kommer en sinnessjuk på hvar 2598:de af rikets invånare. Förhållandet i detta hänseende mellan vårdade från landsbygd och från stad är ganska anmärkningsvärdt. Från landsbygd bar nämligen vå dats en sinnessjuk på hvar 3942:dra invånare, från stad en på hvar 1409:de. Orsakerna till sinnessjukdomarnes årliga tilltagande i freqvens kunna icke med bestämdhet antagas. Anmärkas bör dock, att en orsak, som under sednare åren tydligen visat sig vålla ett större antal sinnessjuke, än förr tyckes varit fallet, är det ärftliga anlaget, vare sig från från fäderne, från möderne, eller från både fäderne och möderne på en gång. Inom sju år har antalet ärftligt sinnessjuke fördubblats. Detta förhållande är — yttras det i berättelsen — uti socialt hänseende alltför vigtigt, för att ej böra närmare beaktas, ty härmed står i sammanhang frågan om giftermål inom och mellan familjer, uti hvilka ärfiligt anlag för sinnessjukdomar i en eller annan led visat sig förekomma. Totalkostnaden för sjukvården i dess helhet har uppgått till 401,106 rdr 90 öre. Uvarje sjuk har kostat i medeltal för dag 87,38 Öre, för år således 318 rdr 59 öre.