ÅbUALUL ÖCUr:EU SKulIC BABUHr Svensson upplyste om att på bolagets krogar intet bränvin utskänktes utan mat. Krogarne öppnades kl. 1,7 e. m. Hr J. J. Dickson hade till en början varit för att inskränka söndagsutskänkningen, men hade småningom blifvit öfvertygad om nödvändigheten af att iakttaga ett långsammare framåtskridande och att det vore bättre att så småningom vidtaga sådana åtgärder, som kunde ha hopp om att lyckas. Tal. erinrade om polismästarens i Kristiania berättelse, som hr Hedlund omnämnt, och såg i denna ett bevis på hvart brådstörtade förändringar kunna leda. Det vore förskräckligt, om folk från ovanor sålunda skulle tvingas in på brott, Tal. ansåg, och trodde ej att någon ville förneka, att det steg som tagits, då utokänkningsrörelsen härstädes öfverlemnades till ett bolag, var det mest välgörande och vigtiga som kunnat tagas. Man kunde med fullt förtroende öfverlemna frågan om söndageutskänkningens ordnande åt bolaget. Här vore åtskilliga förhållanden, som stads fullmäktige ej kunde bedöma, isynnerhet beträffande de fria krogarne. Dessas verksamhet följer bolaget med sträng uppmärksamhet, och det bör ega srihet icke blott att handla i afseende på sin egen rörelse, utan äfven att vidtaga de åtgärder, som funnes behöfliga beträffande nämnda krogar. Hr Krook gaf några närmare upplysningar om den erfarenhet, som af Norrköpings arbetarelörening meddelats härv. förening. Superiet på krogarne hade blifvit förflyttadt till hemmen och Norrköpings arbetare hade derföre på det varmaste uppmanat Göteborgs att afstå från tanken på förbud mot söndagsutskänkning. Äsven de ersarnare och mera framstäende af vår arbetareförenings medlemmar hade vid diskussion om saken uttalat farhågor för hemsuperi och deraf följande vådor för det uppväxande slägtet. — Instämde för sin egen del i hr O. Ekmans förslag. Hr Nijk hade, då saken förut förekom, haft stark motvilja mot att förorda förbud mpt söndagsutskänkning med anledning af den terrorism, som deri låge, men då var det fråga om att öfverlemna utskänkningen åt det enskilda vinstbegäret. Nu, sedan utskäokningen kommit i ett bolags händer, hade tal. trott, att saken gerna kunde öfverlemnas åt detsamma. Det vore. emellertid icke riktigt, att stadsfullmäktige från sig vältrade ansvaret för en så vigtig sak på bolaget. Dertill kom, att då ett par fria krogar komme att finuas qvar, skulle suparne på Söndagarne störta sig dit. Det vore en stor fördel för dessa att vara fria för de föreskrifter som bolaget lemnar. — Majorna vore ej berättigade att utgöra ett undantagsförbållande, huru fördelaktig decentralisationen än är. Konseqvensen skulle bli, att olika rotar inom staden kunde bestämma olika ordningsreglor. — Den petition, som missionsföreningen inlemnat med dess 4—5,000 underskrifter, tillmätte tal. det värde den kan ega, men detta vore ej stort, ty man vet huru dylika underskrifter tillkomma. Annat vore det med petitionen från arbetareföreningen, ty der hade egt rum diskussion och föreningen bestode af den bästa delen bland Göteborgs arbetarebesolkning. — Det skulle ej vara konseqvent att stänga krogarne för den arbetande befolkningen, och det är icke användandet, utan missbruket af starka drycker, som bör förhindras. Bränvinet loder till det största missbruket, ty det är icke blott ej närande, enär det sakna; sockerämnen, utan det förtäres af dem, som minst förmå behetrska sina passioner. En ätskilnad borde derföre göras emellan bränvinet och andra spiritubsa drycker. Förtärande af bränvin till annat än måltider borde sålunda förbjudas på Söndagar. Hr Berger framhöll, att man hade svårt för att reglementera så, att man kunde skilja emellan bränvin och andra spirituösa drycker. Hr Hedlund instämde, med hr Wijk angående skilnaden mellan betydelsen af bränvin och andra drycker. Det vore stor skilnad på att se en flock folk rusa in då krogdörren öppnas för att svälja sup på sup, och att se ett par arbetare sitta vid ett bord och dricka sitt glas punsch eller sin toddy. Det förra vore yttringen af ett fysiskt kraf, det senare af ett sällskapligt behof. Tal. opponerade sig för öfrigt mot att icke en annan lagstiftning skulle kunna ega rum för Majorna. Sedan diskussionen förklarats afslutad företogs ärendet till asgörande. Först afslogs förslaget om absolut förbud mot utskänkning å Söndag. Derefter framställdes proposition angående söndagsutskänkningen intill kl. 4 e. m. Man beslöt, i enlighet med hr Bergers förslag, att sådan, utom utskänkning vid måltider, ej skulle få ega rum. Beträffande söndagsutskänkningen efter kl. 6 e. m. beslöts, i enlighet med hr Wijks förslag, att samma inskränkning i afseende på bränvin, som gäller för den öfriga delen af dagen skulle gälla för nyssnämnda tid, men att andra brända eller destillerade drycker skulle obehindradt tå utskänkas. Detta senare beslut fattades vid votering med 33 röster mot 16, hvilka röstade för hr Bergers förslag att utskänkningen efter kl. 6 skulle vara helt och hållet fri. Emot det senare beslutet reserverade sig hr Berger, som förklarade sig ej kunnat biträda beslutet, emedan han ej trodde att stadsfullmäktige vore berättigade att fatta detsamma. För öfrigt önskade han framgång åt beslutet. Hr Philipsson reserverade sig mot båda besluten, såsom ledande till förvecklingar. Ihr Bergers reservation instämde hrr Francke, Cavalli, Rapp, Andersson, Levisson, Hamberg, Nyström, L. Lundgren och Strömman. Hr Nyström framställde ett af sina äldre förslag om att söndagsutskänkningen skulle upphöra kl. 9 e. m. På förslag af hr Berger, som tyckte att man nu beslutat alldeles tillräckligt med restriktioner, förkastades detta vid anställd votering med 33 röster mot 13. Förslaget om att undantagsbestämmelser skulle antagas i afseende på söndagsutskänkningen i Majorna, förkastades med 27 röster mot 22. Frågan om att, på framställning af Iallands läns landsting i Göteborg, inrätta en årlig torgdag för försäljning af väfnader, bordlades. Beredningens förslag till yttrande i anledning af anförda besvär och anmärkningar 2 41 —