motsvarade icke ens förra årets kapitalvinst och vore dessutom af en försvinnande betydelse i denna så vigtiga fråga. Ordet begärdes derefter af bäradsh. L. Norin (ordf. i den s. k. jernvägskomitto). Tal. lemnade i ett klart föredrag en öfversigt af jernvägsfrågan, alltifrån det första tanken uppstod på en jernvägs dragande söderut ifrån Kristiania genom Frederikshald öfver riksgränsen och vidare genom Dalsland eller Bohuslän, omnämnde de lokala svårigheter, som enl, pågående undersökning mött uti stigaingar af ända till 1 fot på 20 inom Wätte härad och af 1 fot på 40 vid Bärby, samt att den dyrbara anläggningen af ett par tunnels m. m. bletve erforderlig. På norska sidan vore det i detta afseende än värre, Man hade dock vid Wassbotten funnit en särdeles passande öfvergångspunkt och en beqväm sträckning genom Tanumsslåtten. Derefter ingick tal. i skärskadande af de fördelar som Dalslandseller Bohuslänslinien erbjuda, dervid anförande statistiska uppgifter på innevånarnes antal och taxeradt egendomsvärde vid de resp. linierna o. 8. v; framhöll fördelen för handeln, postgängen, siskerihandteringen m. m. af Krossekärrs isfria hamn med sina 3:ne inlopp, betonade framtidsplanen af jernvagens utsträckning derifrån till Goteborg, och bibanorna från Bohuslinlen til Krossekärr och Vestra Ed på Dalsland. Tal. lofvade att offentliggöra sina jakttagelser, och afslöt det intressanta föredraget med hemställan, att då omfånget af undersökningen ej på förhand kunde så noga bestämmas, anslaget måtte beviljas i form af förslagsanslag, hvilket äfven, efter af ordf. derom gjord framställning, af hush.-sällskapet bifölls. Häradsh. Norin väckte derefter fråga, att hush.-sällskapet sjelt skulle öfvertaga vården och ledningen at ärendet, hvilket dock bestreds af ordf., som ansåg att komiterade, hvilka så väl sköt! uppdraget, äfven dermed rättast borde fortfara, och sällskapet endast utbetala de anslagna medlen efter pröfning om sorslagsanslaget ölverskreds. 5:o) Ordi. erinrade huru år 1866 ett särskildt utskowt tillsatts för omarbetning af åtskilliga sällskapets stadgar; huru dessa remitterats till kongl. landtbruksakademien, som deröfver till K. M:t afgifvit anmärkningar, hvarefter, och sedan förvaltningsutskottet blifvit bördt, dessa stadgar blitvit omarbetade inom civildepartementet. Från nämnde departement hade denna handling d. 19 sistl. Juni kommit förvaltningsutskottet tillhanda, och då enda skilnaden vore den, att landtbruksakademien strängt bällit derpå, att sekreteraren skall vara medlem af förvaltningsutskottet, hvilket komiterade ej ansett nödigt, samt att den a! komiterade kallade bestyrelsen i stället fått benämningen cutskottsafdelning för de kuranta ärendena: behandling, hvilket senare i realiteten endast vore ei namnförändring, så beslöt sällskapet antaga de nya stadgarne, samt att förvaltningsutskottet skulle i vederbörlig ordning derpå söka K. M:ts stadfästelse. 6:0) K. M:ts remiss till landshöldingeembetet med jufordradt utlåtande såväl derifrån, som af landstingat och hushållningssällskapet, i följd af förra riksdagens skrifvelse till K. M:t, rörande eventuelt ansläende af 5 mill. rdr, til 23 som lån, i och för upphjelpande af svenska jordens produktionsformåge, Val tenskadade markers afdikning m. m., hvilken vidsträckta och omfattande frågas beredning riksdagen, som bekant är, öfverlemuat till regeringen, hade fö: anledt förvaltningsutskottet att föreslå tillsättandet at en komit af medlemmar från länets olika trakter, hvilken borde sammanträda i Uddevalla under nästa Augusti månad, och derefter inkomma med sitt utlåtande vid sällskapets nästinstuniande sammanträde under fiskeriutställningen i Lysekil. Flere talare yttrade sig häröfver, hvaribland så väl den meningen framhölle, att förvaltningsuiskotter med tillkallad förstärkning af en eller två ledamöter från hvarje filialafdelning skulle utgöra komnån, som den åsigten, att en eller högst två ledamöter från hvarje filialafdelning skullle bilda den ifrågavarande komito. Sedan likväl hr grefve Ehrensvärd fästat uppmärksamheten derpå, att förvaltningsutskottets medlemmar till flertalet voro bosatte i Göteborg, att han sjelf i följd af sitt innehafvande embete måste afgifva ett utlåtande i detta ärende, dessutom genom sin be röring med landstinget, t. o. m. möjligen i egenskap af dess ordsörande, om han dertill förordnades, skulle yttra sig ånyo, så blefve det något mycket att äfven sangera som ordförande i komitn för hushålluingssällskapets utlåtande. — Dessa skäl funno ett billigt erkännande, och då votering begärdes till skiljande ar de olika meningarne om val af en eller två medlemmar från hvarje fllialafdelning segrade den senare åsigten Till komiterade utsågos derefter: För Göteborgs fibalafdelning: häradsb. A. Svallander och hr J. D. v. Holten; för Södra Inlands d:o: löjtnant O. J. Kilman och kyrkoh. J. A. Almån; för Norra Inlands d:o: löjtnant A. Gyllensvan och posessionaten O. Evers på Ström; för Oroust och Tjörns d:o: häradsskrifv. J. W. Svedmark och riksdagsfullmäktigen Carl Ljungman i Sundsby; för Sunnervikens d:o: öfverstlojtnant C. Neiglick och lajtn. A. Nycander ; för Norrvikens Södra d:o: major S. Neiglick och landimätaren R. C. T. Busck; lor Norrvikens Norra d:o: båradsskrisv. C. E. Kleberg och posessionaten H. C. Nilsen på Blomsholm. Vid uppkommen fråga om val till suppleanter, afstods, på förslag af häradsh. A. Svalander, från att utse sådana. Komiterade tillerkändes reseersättning af 2 rdr 50 öre pr mil, men intet dagtraktamente. — Länsagronomen skulle kallas att öfvervara komiterades sammanträden, 7:0) Vid föredragning derefter af förvaltningsutskottets förslag till ordinarie utgiftsstat, befanns detta i det aldra närmaste öfverensstämma med fjolårets, bvadan specificerandet deraf torde anses öfverflödigt, då de ekedda förändringarne här anmärkas, neml.: Skattmästarens lön höjdes från 600 rdr till 1,000 rdr. Förvaltningsutskottet hade föreslagit åt sekreteraren ordinarie lön såsom hittills 1,200 fdr, samt en tillökning nu af 300 rdr till skrifvarebiträde. På förslag af flera talare höjde sällskapet årliga lönen i ett för allt till 2,000 rdr, dock endast personelt för nuvarande sekreteraren. Till länets nästa landtbruksmöte, som bestämdes att hållas i Kongelf, anslogs 2,000 rår. Anslaget till filialafdelningarnes förfogande pr år höjdes för hvardera fiån 750 till 800 rdr. Till inköp af tjurar beviljades 3,000 rdr, till d:o af svin 1,000 rår, till skogssådd på Ingaryd 1,000 rår samt till ett sjukstall i Götebo:g 1,000 rdr. . Anslaget till folkskolorna höjdes från 3,500 rdr till 5.040 rdr, under iakttagande af dervid gjorda bestämmelser d. 11 Juli 1866. Eit nytt extra förslagsanslag, till bestridande af kostnaderna för m:ll Segerdahls fortsatta undervisning tll allmogen i mjolkhushällningen, beviljades med 1,200 rdr. 8:e) Såväl förvaltoingsutskottet som filialafdelningerae hade föreslagit åtskilliga personers inkallande till medlommar i sällskapet, hvaribland öfversten vid Bohus lans reg:te frih K..