samvetsgrannt sina pligter, likasom det gifis på sin fosterlandskärlek. å Det märkligaste i detta yttrande är, att stern här uppträder emot flertalet af prena, hvilka äro ultramontaner, under det samtidigt uttalar sig berömmande öfver franska presterskapet i allmänhet. Regescon synes, att döma häraf, vara på väg att ja bryta med prelaturen, medan den dermot önskar stödja sig på det lägre presterapet. Förhållandet här är jemförligt med det i österrike, hvarest prelaterna isynnerhet o de, som å påtvens vägnar föra kampen not regeringen, under det att de lägre preserna Måhända lättare skola förmås att gifva nel sig. sedan regeringarne väl böjt prelaenas makt och intagit en mera sjelfständig lnning mot påfven. v. Beusts sista depesch till påfven antyjer åtminstone, att Osterrike icke vill låta mtla med sig. I denna protest heter det: jan väntade sig visserligen en protest mot he lagar, som förändra konkordatet, men icke att fördömande af de stats-grundlagar, som ls icke beröra den saken. Det kränker nasens känslor och skadar sjelfva kyrkans intressen. Den nya författningen har framgått ssörerensstämmelsen mellan furste och folk, oh kyrkan kan visserligen protestera mot utfirandet af vissa principer, men icke angripa jela statsbyggnaden, utan att uppröra de poliska lidelserna samtidigt med de religiösa. författningen betryggar kyrkans frihet såväl mm dess egendom, och den försonligt stämda mgeringens ställning försvåras, om denna föraltning icke erkännes af kyrkan, fastän den s ir emot henne fientlig, utan snarare gifver lenne garantier, hvilka hon förlorat i andra sater. Österrikes folk se, att Rom lefver i fed med sådana länder, i hvilka den katolska kyrkan befinner sig i en ojemförligt sämre ställning, och att lagar och institutioner, hvilka toeutionen hos oss förklarar afskyvärda, anmstädes fördragas af den hel. stolen, som lfver i fred med sådana regeringar och tillwhmed egnar dem sina sympatier. På Österrikes folk göra sådana iakttagelser ett intryck, hilket, minst sagdt, ej lifvar deras ifver för den katolska kyrkans intressen, utan snarare hifver dem till motvilja mot presterskapet och jifven. Äfven vädjandet till de ungerska biloparne är beklagansvärdt. I detta land har nan hittills med takt och återhållsamhet beunadlat de kyrkliga frågorna, under det att den nationala ömtåligheten nu blifvit retad. Utifrån kommande ingrepp i författningslifvet jnåste der uppröra en lika hättig storm som j denna sidan Leithaj I Frankrike vill man veta, att prins Npoleon afrest från Konstantinopel d. 10 d:s. In tänkte på hemfärden besöka Venedig, oh man tror, att han i nästa vecka skall mma tillbaka till Frankrike. Det berättas edan, att prinsen skall företaga en ny utladsk resa, och man vill veta, att han till hösten skall göra en utflykt till Danmark och berige. En stor olycka timade häromdagen utanfr Grand Caf, det lysande cafe, som brölena Pereire uppfört på Boulevard des Caeines, i det hus der Jockey-Club befinner ig Furst de Beaucau lät neml. sin vagn llla utanför caföet, för att gå in i detsamma. Idet ögonblick han steg ur vagnen, föll en bldad pistol, som han hade i fickan, ned på marken, brann af och kulan träffade honom lunderlifvet, hvarifrån hon trängde in i brötet. Fursten hade nog kraft att taga upp htolen och åter stiga upp i sin vagn. Man Hndade dock till hans hjelp och förde fursten till närmaste apotek. Men innan han im fram dit, hade han redan uppgifvit andan. Förhandlingar pågå om afslutandet af en tansk-belgisk-holländsk tullförening. Saken i redan till principen antagen af alla tre ulterna. Det påstås äfven, att man i Paris tyckes hafva för afsigt att afsluta militärkonkntioner med Holland och Belgien, lika dem on bestå mellan Preussen och Sydtyskland. Merhandlingarne bedrifvas dock med den första hemlighetsfullhet, emedan man fruktar lir protester från andra makter. I hänsyn till förhållandena i Spanien Wpgifves det, att oppositionen denna gång at för afsigt att störta dynastien, att alla litala partier till detta ändamål slagit sig ilsammans och att ODoanells anhängare förnt sig med progressisterna. Espartero, Prim th Olozaga, hvilka ännu alltjomt bo i Palais val i Paris, betecknas såsom upprorets leåre, Upproret har länge varit förberedt och tkulle utbryta samtidigt i Catalonien och det Wrdliga Arragonien samt i de större städer, hn vunnits för saken. Regeringen har skica flera regementen till Catalonien, men hon är ej med säkerhet lita på sina trupper. 0 officerare ha arresterats och flera civila lesoner ha äfven gripits. Wärtemberg har Preussen lidit svårt nederlag vid valen till den wärtemburgod landtdagen. Af 70 deputerade, som skulle hs, har det preussiska partiet endast kunrifva igenom valet af — 9 kandidater. Efter det man i Engl OM BN sn-A 7 Ens ån d mycket talat nini hier W-— — D:2— — — — — ÖP rt O Q Km