Stod al Dataljouet Åt ÅUHDeslegtionen, hvilka ryckte fram för att förstärka de vacklande bataljonerna i den första träffningen och angrepo vår vensira flygel med stor kraft. Deras precisionsvapen och kanoner anställde ödeläggelse inom våra linier och bestredo dem hvarje fotsbredd. Ösvermakten trängde oss tillbaka, och bristen på ammunition förlamade oss fullkomligt. Våra kanoner hade uttömt sitt förråd af krut och kulor. Det var nödvändigt att betäcka återtåget, att hålla fienden på afstånd under detta och att hindra honom från att rycka fram från Mentana mot Monte Rotondo. Detta lyckades, och våra trupper drogo sig tillbaka till sistnämnda punkt. Här koncentrerade Garibaldi alla disponibla krafter för att försvara ställningarne och fästet. Fienden nalkades byn på et bösskotts afstånd, men vågade icke att fortsätta angreppet, utan intog framemot kl. 5 sin ställning på höjderna, som omgifva Monte Rotondo och tycktes vilja lemna oss i ro under natten. Sålunda kunde Garibaldi hemta sig igen och göra det yttersta motstånd i den starka ställningen, Men sedan den franska och italienska situationen skett, beherrskade den politiska ställningen den militära, så att en ytterligare blodsutgjutelse syates gagnlös. Garibaldi insåg detta fullkomligt och gal order om att verkställa atertäget vid Passo Corese. Denna rörelse utfördes fram emot aftonen i den största ordning. Striden varade i 4 timmar. Hela den påfliga bären med tre batterier, af hvilka dock blott en mindre del sattes i verksamhet, stod midt emot oss. De frivilligas hållning i striden var prisvärd, och nästan alla officerarne kastade sig i farans ögonblick in i drabbningen. Men upplösningens frön, som på ett ovärdigt sätt utsåtts af polisagenter, bristen på ammunition, de i hög grad dåliga vapnen och omöjligheten att vinna det föremål vi egentligen sökt, gjorde det omöligt för oss att segra. Vär förlust belöper sig till 250 döda och sårade samt några hundrade fångar; men fienden har dyrt fått betala sin scger, Angäende Garibaldis arrestering har Crispi jemte 23 högre officerare som dervid voro närvarande, utfärdat ett aktstycke, som innehåller att sedan Garibaldi fått tillåtelse (af hvem?) att taga ett extratåg från Passo Correse och under hela vägen ej visats hvarken af generalen eller hans ledsagare något tecken till att de skulle bryta mot de vilkor, på hvilka de erhållit extratåget, så blef tåget ändock vid ankomsten till Filigno stannadt. Stationen var besatt med militär under befäl al ölverstlöjtnanten vid karabiniererna Camozzi. Då denne skulle häkta Garibaldi, framhöll generalen alt han intet företagit mot Italien eller mot landets lagar, alt han vore romersk general, utnämnd af en lagligt tillsatt regering och amerikansk medborgare. Ilan uppmanade dock de sina att icke gripa till våld. Emellertid hade en stor menniskomassa samlat sig. Crispi telegraferade två gånger till Menabrea för alt utverka återtagandet af arresteringsordern, upprepade gånger försäkrande att generalen skulle återvända till Caprera. Man bad Camozzi om ett kort uppskof för att invänta svar från Florens. Man uppmanade honom ätven att telegrafera till regeringen, och begära andra instruktioner, men härtill nekade han bestämdt. Då nära en timma förflutit utan att något svar anlände på Crispis telegram, förklarade Camozzi att han nu måste utföra den honom gifna befallhingen. Trots generalens upprepade förklaring att han var trött, sjuk och matt efter flera dagars ansträngningar och umbäranden, verkställde Camorri sitt uppdrag. Då generalen icke åtlydde hans befallning att följa honom, trots flera tillsägelser, blef han af fyra soldater lyftad från det ställe i väntsalen der han sutit ; samt inburen i en kupe, under högtidlig tysth nad af hans vänner. hlott Crispi protesterade 3 på allas vägnar mot lagens kränkning på detta I ; sätt. Garibaldis familj och tjenare fingo tilo låtelse att följa honom, men endast hans måg Conzio stannade hos honom. I kupten närI, mast generalen tog Camozzi plats. I ett stort g intal vagnar före och efter hans placerades I 4; versaglieri och karabinierer. 1 Från Rom skrifves, att mängden af nyikna romare var nästan oöfverskådlig då de ångar som de pålliga trupperna tagit i slaget vid Mentana infördes genom Porta Pia. Man åg bland dessa fångar åldriga män vid sidan vi vu ståtliga ynglingar. Kring läpparne på en 5 lel skönjdes bitterhet och hån, andra skratade och rökte sin cigarrett. Men äfven gosFn ar af icke fullt fjorton år tågade förbi, i) m vilkas röda skjortor syntes hål efter bajoettstyng. Utan ett par batterier fullstängi igt fältartilleri hade utan tvifvel den franskÅ ni åfliga brigaden säkert icke så lätt besegrat em. Vid Mentana ha zouaverna och Carate hieri esti, bestående till största delen af tykar, lidit mest i drabbningen. de Enligt en berättelse i den franska MoR. iteur, hvilken dock synes starkt färglagd, na kulle upploppet i Milano d. 5 Nov. inskränkt I in g till en oväsentlig emöt, anstiftad af maznistiska partiet och i hvilken endast några I M undra personer ur den lägsta befolkningen de eltog. Polisen och karabiniererna hade på I oc a Scala-torget ingripit. Ingen blef dock döm. ad och vid midnattstiden var lugnet återI It; ildt. me En fransk tidning uppgifver att Garibalmt s båda söner begifvit sig till England för t der befrakta ett amerikanskt fartyg med I rä vilket de skulle bege sig till Livorno. Gask baldi och hela hans familj skulle der begifi sig ombord för :tt utvandra till Amerika. 81 Dot berättas alt Venstern inom italienme a parlamentet skall ha beslutat att ställa enabrea under åtal. Han skulle dock ännu Di rekomma dem anagA eu a