kommunalval uttalar hr Björck öppet den åsigt, att det nuvarande systemet är ohållbart och måste ändras så godt först som sist, isynnerhet som en sådan förändring icke gerna kan dröja de åtta år, som återstå intilldess nya val till första kammaren allmänt komma att ega rum. Hr B. tyckes vilja ha 3 skala för röstberäkningen, men under den förutsättningen att beskattningssättet blir annorlunda än hittills, hvaremot han uttalar den mening, att rösträtten icke kan förbli olika, om kommunalbeskattning efter bevillning skall tortfarande ega rum. Hvad vidkommer skattefrågan, anser hr B. den fordran riktig, att man bör Ååt kommunerna vindicera den rätt, som tillkommer staten, att fördela skatterna genom beskattningar af olika slag och att således borttaga den olikhet, som nu förefinnes mellan statens och kommunens beskattningsrätt. Enligt denna mening skulle kommunen medgifvas att heskatta särskilt fastighet, särskilt rörelse och vissa näringsgrenar, samt att fördela det öfriga erforderliga beloppet icke ovilkorligen efter allmän beräkning af inkomst, utan jemväl med tillämpning af grunderna för hvad som vanligen förstås under namnet progressiv beskattning. Vid tillämpningen af denna rätt anser hr Björck bäst, att fördelningen af kommunalskatten lemnas åt särskilda taxeringsmän, hvilka skola tillse, det ingen betungas utöfver förmågan och med varsamhet använda den progressiva beskattningen. Etter denna analys meddela vi här hr Björcks skrifvelse i dess helhet, i det vi förbehålla oss att få återkomma till några deri berörda punkter: Till kommitteen för kommunalbeskattningens resormerande i Göteborg. Den vid allmänt möte i Göteborg d. 26 sistl. September utsedda komite för sullföljande af de vid mötet fattade resolutioner rörande hufvudsakligen beskattningen jemte representationen inom kommunen, har i skrifvelse d. 15 sistl. Oktober delgifvit mig be rörda resolutioner, af hvilka den 4:de innefattar uppmaning äfven till mig, såsom för närvarande en af stadens riksdagsmän, att vid nästk. riksdag söka genomdrifva såväl möjligen behöfliga förändringar i bevillningsstadgan, som ock en reform af kommunallagarne i den syftning resolutionerna i öfrigt anvisa. Med anledning häraf begagnar jag första tillfälle, då andra göromål sådant medgifva, för att meddela, det jag, under öfverläggningarne vid 1859—60 årens riksdag rörande de då behandlade förslagen till kommunallagarne, sökte göra gällande den åsigt, att kommunalbeskattningen inom städerna icke kunde hvila på den allmänna bevillningen och att det vore ett misstag att på den senare grunda den förra. Under förutsättning at en sådan frihet. för bestämmande af kommunalbeskattningen, att denna kunde läggas till en större del på dem, som lättare förmå bära den, ansåg jag deremot att rösträtten kunde bestämmas efter bidragen och jemväl till en början borde fastställas efter hela beloppet af dessa bidrag, för att först senare undergå de modisikationer, som erfarenheten kunde anvisa. Dessa åsigter har jag icke haft anledning förändra; och är jemväl beredd att lemna mitt deltagande åt det sträfvande, som afser en sådan förändring i kommunalstadgarne, att beskatt ningen inom stadskommunen ställes oberoende af bevillningen och att rösträtten lämpas etter hvad erfarenheten gifver vid handen såsom nödigt och nyttigt, med afseende derå, att å ena sidan den, som betalar mera än i mån af sin inkomst, bör hafva den fördel, att på ett mera afgörande sätt deltaga i anslagsbevillningarne, och å den andra, att kommunens välbesinnande icke medgifver, att dess angelägenheter bestämmas uteslutande af de högst beskattade. Då den minskning, som under tidernas lopp inträffat uti de staden Göteborg från ålder tillkommande inkomster, lika med de förändringar, som beskattningen genom afgifter å rörelsen tid efter annan undergått, icke haft I doulaan Han var UI:aHA HFSAm mi)