I Grekland råder alltjemt stark rörelse. Härens omorganisering bedrifves med den största ifver och betydliga vapenbeställningar ha gjorts i Frankrike. Äfven i Italien följer man med spänd förväntan händelserna i Orienten. Garibaldi, som på senare tiden varit outtröttlig i sin agitatoriska verksamhet till förmån för grekerna, har d. 21 lemnat Caprera och afrest till Venedig, hvars kommunalbestyrelse redan för längre tid sedan inbjudit honom till ett besök. Möjligen är ändamålet med hans resa endast att efterkomma denna inbjudning; men i bref till franska tidningar är denna resa redan satt i samband med en uppmaning från greherna om att öfvertaga ett vdefäl i deras armå. I bref från Athen berättas, att det lyckats den bekante grekiske blockadbrytaren Panhellenion att undslippa genom ett elugt krigsputs från Cerigo, der han hölls innestärgd af en bevakande turkisk fregatt. Chefen på denna ångare hade neml. i flera dagar underhållit en stark halmeld, för att låta den turkiske chefen tro, att han ständigt höll ångan uppe, för att i nästa ögonblick kunna löpa ut; på detta sätt förledde han sin motståndare att uppbränna hela fregattens kolförråd. Då detta skett, lopp Panhellenion plötsligt ut med full ångkraft och utskeppade hela sin laddning på Kreta. Men äfven i en annan kant af Europa ser det temligen hotande ut. Parisertidningen Avenir national innehåller följande märkliga telegram från Hollands hufvudstad: Regeringen har i ett hemligt sammanträde meddetat andra kammaren, att Preussen gör anspråk på en gränsreglering. Utrikesministern slöt sitt meddelande med den förklaring, att Holland skulle motsätta sig Preussens fordran. Denna förklaring gjorde ett djupt intryck och åtföljdes af starka bifallsrop. Äfven Köln. Zeit. har i dessa dagar omtalat att Hollands andra kammare i ett hemligt möte mottagit ett särdeles vigtigt meddelande af utrikesministern, dock utan att närmare angifva dess innehåll. Man kan således antaga, att underrättelsen till det franska bladet är i det väsentligaste riktig. Säkert är i alla fall, att det holländska folket tror sitt oberoende vara af Preussen allvarligt hotadt, och stämningen mot tyskarne måste vara mycket förbittrad, alldenstund Köln. Zeit. finner det nödigt att offentliggöra lugnande meddelanden om, att de i Holland bosatta tyskar icke äro utsatta för kroppsligt öfvervåld. Den fara, hvari Holland sväfvar i trots af preussiske konungens förklaring om att han ej vill inkräkta på sina grannars område, har haft till följd, att hela nationen sluter sig tillsamman som en man och endast tänker på att åvägabringa ett kraftigt försvar. Den holländska folkrepresentationen har ständigt utmärkt sig genom en hög grad af sparsamhet och endast tänkt på att minska utgifterna i alla riktningar, för att den börda, som statsskulden lade på folkets skuldror, skulle kunna bli förminskad; men nu, då det gäller fäderneslandets bestånd, kan regeringen knappast gå långt nog i sina fordringar om utomordentliga bevillningar till rustningar och armåens tillökning. Man skulle vara frestad att tro sig drömma, heter det i en skrifvelse från Haag, då man ser, huru kammaren nu går till väga och härmed jemför dess hållning under de sista tjugo åren. Majoriteten skänker krigsministern ett understöd, som ingen af hans föregångare kunnat uppnå, och gillar alla hans förslag, fastän deras genomförande medför en ansenlig tillökning i budgeten. Hans förslag om, att slopa onyttiga fästningar, koncentrera försvaret kring Utrecht, öka armåen och göra uppköp af de bästa hästar, röna odeladt bifall. Man är, kort sagdt, hänryckt öfver krigsministerns planer, tillägges det i bresvet. Krigsministern låter med kammarens samtycke förändra 40,000 gamla gevär till bakladdningsgevär, hvilket medför en utgift af 640,000 fres, och han begär dessutom sju millioner fres till anskaffande af 90,000 nya gevär. Kavalleriet skall ha nya bakladdningsgevär och artilleriet förses med pistoler efter samma system. De ekonomiska och noga beräknande holländarne trösta sig öfver alla dessa utgifter med en reflexion, som är mycket betecknande. De krigskontributioner, som Frankfurt och andra stater måst betala Preussen, heter det i försvarsutskottets betänkande, lemna ett ovedersägligt bevis på det oriktiga i den åsigten, att man sparar något genom att försumma landets försvar. Holländarne tyckas vilja visa det fredliga Preussen, att emot dettas önskan och beräkning historiens puls ännu icko stannat hos dem. Frankrike berättas hafva lofvat Holland sitt beskydd, i händelse ett angrepp skulle från preussisk sida göras. Telegrammer.