IAZZRa de al motionären såramlagda materie a skäler 101 den ifrågasatta indragningen. Hr Hasselrot tillkännagaf, aw förnämsta skälen, hvarför han instäm: uti utskottets hemställan, vore dels, att talaren ick sunnit sig osvertygad att förslaget överensstämde me. de mom landet allmänneligen rådande asigter och önskningar, dels ock, att han icke delade motionårens åsigt, att Midsommardagen bör upphöra att firas såson helgedag. Grefve E. Sparre fästade uppmärksamheten dera att, då kändt vore, det allmänna sympatierna e vore för motionärens förslag, man borde respekter: dessa åsigter samt ej söka lagstifta i en fråga, som uteslutande borde beståmmas af folkets allmänna uppfattning. Såsom skäl till helgdagarnes utdomana hade anförts, att en och annan sådan blifvit mis:brukad; i analogi härmed kunde man äfven halv: skäl att utdöma Sondagarne., hvilka jewväl ofta missbrukades. Af sådane med flera anledningar yrkad: talaren bifall till utskottets hemställan, som älven understöddes af biskoparne Björck och Beckman, hvilken senare ansåg den föreslagna förändringen lika litet komma att lända församlingen som des presterskap till fromma. Bättre vore, enligt dessa talares åsigter, att man lade sig vinn derom, att helgdagarne firades med mera andakt än nu oftast är fallet. Utskottets hemställan försvarades äfven af hrr v. Möller, Nordström och grefve Henning Hamilton, hvilken sistnämnde, efter en vidlyftig granskning af de skäl, hvarpå motionären grundat sitt förslag, kom till det resultat, att desamma befunnos särdeles svags. Frih. A. C. Raab trodde visserligsn art religionen borde vara grunden sor all sedlighet, men hyllade dock ej den äsigten, att antalet helgedagar i något afseende befrämjade religiositeten, utan tvärtom. Med hr v. Koch instämde tal. deruti, att srågan borde äterremitteras till utskottet i det syfte, att helgdagarnas firande med gudstjenst måtte göras beroende på vederbörande kyrkostämmors beslut, men önskade åter, att Maris Bebådelsedag måtte förflyttas till en Söndag. För återremiss talade ytterligare brr Ch. Dickson samt v. Storckenfelt, hvarefter utskottets hemställan af kammaren bifölls, dock först efter votering, som utföll med 49 röster mot 25, som voro för återremiss. Efter en liflig diskussion antog Andra kammaren i förgår afton med 82 röster mot 77 lagutskottets afstyrkande betänkande af ofvannämnde motion. Minoriteten önskade, i enlighet med frih. Alströmers förslag, att betänkandet skulle läggas till handlingarne med förklarande, att kammaren läte vid utskottets afstyrkande bero. Hr Siljeström uppträdde lifligast mot belgdagarne, som hufvudligen försvarades af hrr Rosenberg och Lithner. Vice-talmannen förde klubban under denna diskussion. Vid Andra Kammarens sammanträde i förgår : fortsattes föredragningen af Banko-utskottets memorial N:o 4 angående granskning af Riksbankens tillstånd, styrelse och törvalt ning. 2:a punkten bifölls. I denna punkt bade utskottet hemställt, att en skedd afvikelse från bankoreglementet i fråga om eilfvervalutans minimibelopp icke måtte till nånog riksdagens åtgärd föranleda. 3:e punkten, hvari utskottet uti sin slutframställning uttryckt den åsigt, att en sådan åtgärd, som den at utskottet i denna punkt omförmälda. nemligen bankotullmäktiges beslut att som maren 1866 höja räntan till 7 proc., måtte endast i högsta nödfall få vidtagas, lades a kammaren till handlingarna med uteslutande af utskottets härutinnan gjorda framställning. Öfriga punkter i detta utlåtande, bland anna: rörande dechargo för Bankodiskontens styrelse och för bankofullmäktige, blefvo at kammaren godkända. Samma utskotts i memorialer N:ris 5 och 6 gjorda hemställanden om afskrifning af åtskilliga hos diskontkontoret upptagna lån och af några vid lånekontoret i Göteborg balanserade öfverräntor å derstädes upptagna diskontlån, biföllos. Frågan om en riksdagstidnings uppsät tande förekom i Andra kammaren i förgår. och ehuru såväl vederbörande utskott tillstyrkt och Första kammaren bisallit den, atslogs den dock utan votering, med undantag af 9:de momentet i utskottets utlåtande, som föreslår, att kanslikomiterade skulle förberedu och afge ett förslag i ämnet. IIrr Sjöberg. Hierta, Ridderstad, C. A. Larsson m. fl. talad: mot betänkandet och hrr Key och v. Troil för bitall. Hr Jöns Persson från Kronobergs län anmälde sig derefter ämna göra anmärkning mot regeringens ledamöter. Sverige på verldsutställningen. K. M:t har förordnat öfverintendenten F. L. Dar: del, hvilken såsom utsedd juryman kommer att infinna sig vid innev. års verldsexposition i Paris, att i början af innev. Mars månad tillse uppställningen och anordningarne inom konstgalleriet af svenska afdelningen vid be rörda exposition; och skall hr v. Dardel eg: att härför åtnjuta ett särskildt arvode af 750 rdr, att utgå af allm. besparingarne å 8:de hufvudtiteln. Förordnande. K. M:t har d. 15 sistl Februari förordnat kammarförvandten vid flottans i Karlskrona stations sjömilitie-kontor A Berghman att t. v. bestrida sjömilitie-kommissarie-befattningen derstädes. Medalj. Uppå derom gjord framstållning har K. M:t d. 1 sistl. Februari tilldelat häradsdomaren S. Andersson i Ölanda ett exemplar i silfver af medaljen utat åttonde storleken med omskrift: För medborgerlig förtjenst, att i högblått band med gula kanter bäras på bröstet. HMcäii)io P.ll TIM. or