Till stadsfullmäktig i Upsala har sistl. Thorsdag valts handl. L. J. Spångberg. Från Gefle skrifves d. 16 d:s, att öppet vatten visat sig straxt utanför Eggegrund. Fysiograliska sällskapet i Lund har till utländsk ledamot at sällskapet invalt prof. i astronomi vid universitetet i Boun F. W. A. Argelander. Efterfsöljansvärdt för landtkommunerna. Önnestads socken nära Kristianstad har nyligen antagit en ordningsstadga för socknen. Denna stadga innehåller hutvudsakligen föreskrifter om hållande af s. k. lekstugor. Intet dansnöje får tillställas utan dertill af kommunalnämndens ordt. gifven tillåtelse, samt icke mer än fyra gånger årligen i hvardera af socknens trenne byar. Intet sådant nöje får räcka längre än till kl. 3 på natten. Föröfrigt innehåller stadgan föreskritter för ernående af ordning och snygghet samt angående vägarnes underhåll. Samma socken har nyligen, för att göra det lätt för tjenare och andra personer inom församlingen att kunna få i sparbank insätta besparade medel, beslutat, att en person inom hvardera af socknens 3:ne byar skall utses, som emottager och i häradets sparbank insätter dessa medel. Borgmästareembetet i Wexiö. Göta hofrätt har förordnat v. häradsh. A. M. Korgen att till d. 14 sistl. Augusti förvalta borgmästareembetet i Wexiö. Helsingborgs friv. brandkär firade d. 13 d:s å rådhuset i nämnde stad sin 33-åriga tillvaro. Skålar tömdes för dagens betydelse. Kårens nitiske och energiske chef, bataljonshästläkaren W. Petersen, som tillika är bland dess stiftare, har alla dessa 33 år tillhört kåren, hvilken vid så många tillfällen, säger Öresunds-Posten, genom duglighet och raskhet gagnat samhället och ingifvit trygghet för händelser af eldfara. Sångfesten vid verldsexpositlonen. Från Upsala ekrifves: Inom studentkårens sångförening råder en liflig håg för deltagandet i den ifrågavarande sångfesten och skrifvelser härom till föreningen såväl frän Paris som Köpenhamn och, om vi ej misstaga oss, äfven från Kristiania hafva redan föranledt tvänne föreningens sammanträden, der saken varit föremål för öfverläggning. Vid senaste sammanträdet valdes en komit tör att söka bringa saken till utförande och utsågos till ledamöter i densamma sångföreningens anförare d:r Arpi, dir. Josephson, prof. Nyblom, adj. Björnström, adj. Rydn samt stud. Svedbom och Stål. Upsala studenter. Handelstidningens Upsala-korrespondent meddelade häromdagen en skildring öfver de närvarande studenterna i den gamla universitetsstaden, hvilka tycktes oss betraktas at korresp. såsom väl mycket idealiska gestalter. Uysala-Posten? aftrycker denna skildring, men tillägger följande ord, hvilka tidn. säger vara berättigade, men i bästa afsigt sagda: Vi instamma med korresp. i hang yttranden om den förfining och förädling studentlifvet härstädes på senare tiden vunnit samt den lisligare håg och större allvar, bvarmed studenten uppfattar ändamålet med sin vistelse vid universitetet. Vi halva ock vid flera tillfällen i vår tidning framhållit detta glädjande forbållande. Men så alldeles i ljust som korrespondenten synes röra förmå vi dock icke skåda det närvarande etudenilifvet. Med alla sna företräden framför ett föregående synes det oss dock lida af ett ganska betänkligt fel. Detta är den böjelse för vallefnad, som temligen allmänt uppenbarar sig hos våra studenter nu för tiden och hvilken gör sig gällandei alla afseenden, boningsrum, möbler, mat och dryck, ja i heia lefnadesättet. Allt skall vara beqvämt, komfortabelt, angenämt, välsmakande och godt. Man rumlar och extravagerar visserligen icke såsom i sorna dagar, men man försakar och umbär ick heller såsom man då gjorde. Denna böjelse för en ljus njutniug af lifvets goda maste, om den redan i de unga åren får taga ölverhand, medföra svåra följder, bland hvilka oförmågan att försaka, spara och rätta sitt lesuadssätt etter sina tillgångar är icko den minst anmärkningsvårda. Det antal studenter torde sannerligen icke vara ringa, sför hvilka de årliga lefnadskostnaderna stiga till ett så stort belopp, att det motsvarar en embetsmannalon, hvilken man först efter många år i statens tjenst sedan man lemnat akademien kan lyckas erhålla. D-n sparsamhet, hvilken nu öfverallt så i den offentliga som enskilda hushållningen anbesalles tom en ovelkorlig pligt, baböfver afven studenten allvarligt behjertn, och det säges äfven, att en tennens härtill börjar göra sig gällande. Måtte så ocksa verkligen vara förtsållandet, och studenten skall genom ett mindre yppigt, et: sparsammare och mera försakande lefnadssätt vinna i j både kroppsligt och andligt hänseende en härdighet, en kraft och s yrka, som i lifvets allvarliga värf skola tamma honom väl tillvado s