hvarsör kontoret kan hafva någon tillgång men detta är ej tillräcklig grund för att lemna dessa anslag ur sigte, utan kontoret bör naturligtvis vara bereat på de utgifter, som äro bestämda. Ar 1868 kommer denna operation för öfrigt ej att gå tör sig tullt lika latt som sorut. Riksgåluskontotet har neul. innestäende en half million för tillverkning a! gevär, men dessa medel komma förmodligen utt i år användas, och då är kontoret nåsta ar berofvadt största delen al det beräknade rorelsekapnalet för 18568. Samma förbållande är med en annan iunes ående summa af omkring 300,000 rdr, utgörande en hospitalsfond, svm tuli en god del kommer att utga 1867, och ett tredje belopp af 150,0v0 rdr för flottan tages äfven innevarande år i ansprak. De al finansministern omtalade besparingarna i kontoret vore det således icke skäl att taga i beräkning. H. exc. De Ueer uttalade hårefter, i anledmng af stalsrausledamdternas trauvaro under ioregaende sammamntrade, den ouskan, art om nagon ledamot af kammaren ville begära upplysmogar ul regeringen, ea seadau ouskau matte tillkännag.fvas sa förhand, så art dag 101 svarets afguvaude kunue bestämmas, säsom brukligt är via interpellationer i andra konstitutlonella länder. På torslag at gretve af Ugolas beslöt kammaren att följande dag toredraga det tilllalliga utskostets utlatanden Br I—3, som au inkODmit. UHarenter väckte srih. Adam llaab motion om ordnandet at de allmänna grunderna 101 torsvarsverket, uvilka mot.onaron ansag huvudsakligen böra utgöras ar: bibehauandet al indelta armen, men med torandring i aldeende på afiomngssåtter; tjenstetidens bestämmande till 6—10 år; utarrendering för kronans rakning ar alla militiebostallen; utsträckt öfving sor inde-ta armen; tulökning i betalets antal; incelta bätsmanshällets forandring ull infanteri i ulvercusstämmelse med landtsorsvarskomitens förslag; ullokmng i beväringsmanskapets Omingsud; upprättande ar landtstorm; skarpskytteltoreningarne häanloras tin landtstormen; arullertets torokande; ullsattande at en standig svensk-norsk vapenkonm; sotgardesregemontenas indragning och upprättande at en underolticersskoia i hufvudstaden; införande al årliga nationalskjutsester m. in. Slutligen vackies at hr v. Geijer motion om; belrlelse tör militiebostallen, som besittas på lon, trän sastighetsbevilluing, mot skyldignet lör innehatvaren att lör afaastuingen erlagga bevillning såsom för iukomst at arbete. Kammaren alskildes kl. halt 12 f. 10. Sedan val ull ledamöter i Andra kammarens enskilda utskott tsoretagits började derotades diskussionen. H. exc. De Geer yitrade, att ban nyss till Forsta kammaren irawsialt en Önokan, som nan jemväl ville Öiverlemwia till Andra kammarens behjertande. Deuna vuskan, härledande sig tran ovarigheten 101 drulsrädeis Jedamöter att med de åligganden, som medivlja deras elmbeten, förena bevistandet ul kammarene sawmanträden, vore den, att om någon kammarens ledamut gjorde anspråk på att al otatrådete leemOter inzor kammaren e halla svar å någon naga, Han då 10fkut matte tillsaunagilva, at eu sådan haga komme att framo:allas, på det att vederbörande Statssådsledumot matte kunna bestämma tid, då han kan vara närvarande och afgifva askade upplysningar, Häsmed vore duck ingalunda meningen att jörmena kummarens ledamöter att under ofverläggniagar I otateradslodamöternas frånvaro framställa alla de anmärkningar mot regeringens åtgärder, hvartill log kunde förefinnas, lika litet som nau derigenomulsade statsrådets ledamöter deras rätt att älven 3 andra fail, än då formligen framställda interpellatioDer besvarades, begagna sin rät: aut i kammarens osverlaggningar deltaga. Pa Hamstas-lmng af talmannen förklarade kammaren sig villig att tillmötesga den af hans excelleus saluuda uttalade önskan, Derefter väcktes loljande motioner af: IIr Bergström: 1. att riksdagen måtte besluta, att fvist inom utgangen al år 1869 behötver sty:kus, ull de lör åtnjutande af utaf rikets ständer vid oenast soflurna riksdag beviljat auslag ull utvidgande af elem.-Aroverket i Kristiaustad stadgade särskilda vilkor blilvit fullgjorda, samt att till löljd deraf de pa nksgäldskontoret för år 1867 anvisade summor, uemligen auslag 10,000 rdr och lane-understöd 10,00v rdr, i stållet matte på nämnda kontor anvisas för år 18.8: 2. att riksdagen ville utöfver de till afloning af lärare vid Kristiavstads h. elem.-läroverk redan anslagna medel anvisa ytterligare 1,200 rdr att årligen utga till syllande af den brist, som i nämnda läroverksstat uppstatt derigenom, aw det af den s. k. Dahlska apologistsonden i Kristianstad hittills bestridda lönebidrag I, 200 rår komme att upphöra; 8. att mksdagen mätte besluta en forändrad lydelse af 9 i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet d. 21 Mars 1862 af följande innehåll: Den, som är uppförd till färre än fem sådana fyrkar, som i 8 os omsormålas, eger ej rösträtt vid kommunalstämma, egare af i mantal satt jord likaväl undantague. Hr Ribbing: 1. om ätgåärders vidtagande för pensionering af alderstigne och otjenstbare prester; 2. om ändring af de för prester föreskrilna examina och lardomsprof. Ur Wilt: om asskassande af prygelstraffet. — Hr E:ikson iostämde, Frih. von Schulzenheim: om privarbankernas beläggande med extra bevmlning, så att I varje privatbavkssedel skulle palaggas on stämpelafgift af 3 eller o Öre för hvarje riksdaler af dess valör. Er Jöns Persson: 1. om anslående af 1,000,000 rdr at bankovinster till lika fördelning emellan lanei kontoren i Stockbolm, Göteborg och Malmö, att användas till lån åt jordbrukare mot högst 5 procents! ränta och 3 års äterbetalninasskyldighet; 2. om nedsättning af expeditionslösen med — sjerdedel. Hr Hessle: 1. om ändring at 2 kap. i k sorordningen d 6 Augusti 1864 rörande hemmansklyfi Å 1 2 1 nang;