skade tullinkomster, skulle Italien garantera Rum dess nuvarande årliga medeltal, hvarjemte det skulle berättigas till en vacker proportion af ett möjligt ö!verskott. En liknande amalgamering af statsmonopolerna, salt, tobak, etc, skulle kunna med likadanu garantier göras. Decimalmyntet har redan inforts i Kyrkostaten, och ett fördrag skulle bestämma det ömsesidiga lagliga betalningsmedlet uti italienskt och pafligt mynt. Sådana öfverrenskommelser skulle på intet sätt inkräkta i påfvens verldsliga suveräna makt, hvilken, äfven om han skulle samtycka till vidare estergifter, likväl skulle behålla rättigheten att utse sina diplomatiska representanter i utlandet. Kortligen, jag nuor, att på högre ort härstädes finnes den största lust att gå längre, än hvad verluen kan anse möjligt för den italienska regeringen. Men vi måste ihågkomma huru mycket Venetiens lyckliga sörvärfvande gjort till det extrema partiew försvagande, hvars planer kunde varit till hinder för ett sådant handlingasätt. Pafven skulle, om han kunde förmås böja sig för sunda förnuftets och de patriotiska italionska känslors bud, som en gång troddes vara så varma i hans bröst, kunna lita på att med lätthet bli erkänd som den första verldsliga personagen i konungariket näst konungen sjelf, och skulle derjemte lå uteslutande och okränkbar besittningsrätt, till en stor del af Rom ölver hvilken hans egna garder skulle hålla vakt och som skulle vara befriad från all inblandniog af de italienska myndigheterna. Sådana äro, efter hvad jag har goda skäl att tro, de mycket liberala o h fördelaktiga grunder, på hvilka italienska regeringen skulle vara hugad att underhandla med påfven. Koleran rasar i Rom och strömmen af resande drager sig nu norrut. Ministrar, diplomater, employs, journalister, dagdrifvare — alla som hafva vågon sorvänning för att begifva sig till Venedig eller kunna förfoga öfver tid och penningar till att komma dit, äro på väg mot den befriade staden. Det verksamma jernvägsbolaget Alta Italia, hvars linier, sedan egandemuten öfvorgick, blifvit de bäst skötta i Italien, låter särskilda tåg gå till nedsatta priser, och regeringen ombesörjer lämjlig befordran för diplomater och journalister, Allt göres, för att af konungens intåg i Venedig skapa en källa till ej blott lojal och patriotisk glädje, utan äfven till verklig fördel för venetianarne. Ett bref från Rom af i går morse berättar, att fransmännens aftåg står utom allt tvifvel; att försäljningen af förråder fortgår i stor skala, och det villlägges, att 29:de och 66.te regementena skola d. 12 d:s hafva inskeppat sig till Frankrike. Afvenså att en hemlig dagordre offentliggjorts, hvari de soldater, som uttjent sin tid, uppmanas att ingå i Antibeslegionen, hvilken redan ansenligt decimerats genom fortfarande deserteringar af manskap, som går med vapen och bagage öfver på det italienska området. Ordren upplästes för manskapet tre gånger sistl. vecka, men den påfliga tjensten är så opopulär hos de franska soldaterna, att man blott kunnat få en enda frivillig, en from Elsassare. Från Schweitz omtalas, att ett landsvägslokomotiv, konstrueradt af mekanikus Schmidt, f. n. gör en mängd utflykter i trakten kring Zurich. Man ser det ila med stor lätthet och snabbhet på de brantaste och svåraste vägar, spändt för vagnar, i hvilka sitta ända till 40 personer. Det låter styra sig alldeles efter behag, så att man kan låta det än löpa mycket fort, än gå långsamt och än stanna helt plötsligt. Man tror, att uppgiften för ett landsvägslokomotiv härmed är löst, och man anser sig ötvertygad om, att ett dylikt lokomotiv är bestämdt att i framtiden göra den allmänna samfärdseln stora tjenster. Vi hafva förut i förbigående nämndt, att Japans Taikun, eller verldsliga otverhufvud, aflidit. Han hette Mina Motto I och var en ännu ung man. Om hvem som skulle bli hans efterföljare rådde ännu ovisshet i Yeddo, då posten afgick, emedan enl. den japanska riksförfattningen medlemmarne af det högsta rådet (Gorogio) under medverkan af Gosankioerna (medlemmarne af med den herrskande dynastien beslägtade furstehus) skola välja efterföljaren bland en af de tre familjer, som kallas närbeslägtade (Taikunader). Då Mina Motto I kom till regeringen, nämndes som de tre prinsarne af blodet: prinsen af Meto, prinsen af Owara och prinsen af Ksin. Taikunen eller Sjogunen är rikets krigsherre och förfogar såsom sådan öfver rikets budget; i diplomatiskt hänseende inskränkes hans suverånitet genom Mikadoen eller Dairien i Mjako samt genom Trettonmannarådet. Detta, det 8. k. Gorogio, består af 5 vasaller under Taikuwen och af 8 arffurstar, och dess ordf. är riksguvernören, som egentligen utöfvar den kejserl. maktfullkomligheten, så att Japan har en aldra högsta (Dairi), en högsta (Taikun) och en hög herrskare, af hvilka den första förer hedersstafven, den andre svärdet och den tredje portföljen. I territorialt hänseende är Japan deladt i 604 distrikter, af hvilka de åtta största provinserna stå under de förnäma slägterna (Daimioerna); återstoden består af furstendömena och tristäderna; furstarne äro länsbesittare, till största delen under Taikuns öfverhöghet; dock ha äfven Daimioerna vasaller, så att det finnes furstar (Sio-Mio) af andra, ja, tillochmed af tredje rang. Dessa provinser, furstendömen och städer hafva hvardera sin styrelse, de första till och med särskilda armer. Den nu aflidne Taikunen låg ständigt i strid med provinsherrskarne, och hans här blef kort före hans död slagen at fursten at Kiusiu, Takungawa Kidona. Denne furste är den femte i rangen af rikets småsuveräner och har en årlig inkomst af 9 mill. francs. Taikunens dödsfall anses helt enkelt vara följden af förgiftning. Senare Post, Den tyska pressen börjar mer och mer uppmärksamt följa diskussionen inom den skano D