O1HC1C1 TAPPOLTTY I1AII LVYA al Å:1t1b41018s KOmm!i myler, i hvilken full rättvisa göres Österrike för dess beteende mot de fångar, som tillhörde den frivilliga kåren. För någon tid sedan skulle man nog aktat sig för ett så uppriktigt uttalande; det är ögonskenligt, att ett omslag i stämningen står i begrepp att mycket hastigt inträda på båda sidor ... Den allmänna meningen uttalar sig för fred; iu förr afgörandet kommer till stånd och ju mera tid som sparas, desto mera hugad skall man vara att öfverse med de statsmän, som leda underhandlingarne. Tillochmed vensterns organer hafva upphört med att föra stora ord. Om man är lika uppriktig i Wien som här, skall freden snart komma till stånd och bli af lång varaktighet. Det är tydligt, att Italien lika väl som Frankrike inser fördelen och vigten at att sålunda komma på god fot med Österrike, för att utan någon dess inblandning, som skulle stödja påfvens envishet, få den romerska frå gan löst. . Emellertid anser nu det italienska kabinettet med Ricasoli i spetsen såsom ett nödvändigt vilkor för hvarje ny underhandling med Rom, att transmännen draga sig fullständigt tillbaka ur Rom, och i denna punkt stämma alla italienska statsmän öfverens. Möjligen skulle Frankrike heldre se att bestämdare förhållanden inträdde mellan Florens och rkom före d. 11 Dec., då dess trupper skola defimtivt hafva lemnat Rom, men det italienska kavinettet förklarar blott, att det skall hålla sig strängt till Septemberkonventionen, som erbjuder tillräcklig borgen för den romerska stolens säkerhet. Mon äfven Österrike känner vigten af att få slut på den fientliga stämningen hos sin italienske granne, hvarför det ock skall vara villigt att lemna ifrån sig hela kustiandet vid Gardasjön, deri platsen Riva inberäknad. Orsaken till denna beredvillighet är den insedda nödvändigheten af att få de inre förhällandena ordnade på ett sätt, som inger lugn och förtroende för framtiden. Följande notis i en wienertidn. talar i detta afseende ganska mycket: Kejsaren var på sin födelsedag mycket nedstämd, lät vid middagstiden edjartill sig kronans alla råder och ställde med sväfvende stämma till dem följande ord: Det är i dag men födelsesest. Sådana dagar erinra äfven den högst uppsatta menniska derom, att han ryckt grafven närmere och bör under den tid, som ännu ligger före h nom, göra sitt bästa. Om mitt folk har ouppfyllda önskningar, skulle jag för desammas ernående vilja äcka det handen. Sägen mig öppet, m. h.!, hurudan är den stämning, som f. n. råder inom folket? Ministrarne tego utom en, som svarade: E. M:t, om ja: skall tala öppet, måste jag säga, att stämningen är mycket nedtryckt, Den, som yttrat detta, måste nu utförligt förklara kejsaren, hvilka önskningar och farhågor folket. hyste, och kejsaren afskedade derpå ministrarne med orden: Det skall bli annorlunda. Mina folk skola snart fira en glad födelsefest, en 1ödelsefest, som helt säkert skall höja stämningen. Den nya verldsutställningsbyggnaden i Paris ligger i den vestliga delen af staden, söder om Seinen, på Marsfältet och är uppförd i form af en oval cirkus, bestående af åtta omkring hvarandra löpande gallerier, hvartdera om 80 till 90 fots bredd. Det yttersta af dessa har en omkrets at c:a 4,000 fot. Byggnadens längd är 1,500 fot och bredden 1,050. Materialet består förnämligast at jern och glas, fastän det innersta galleriet har grundmursväggar. 16 ingångar finnas, 4 större och 12 mindre. Från dessa genomskäras galerierna tvärsöfver af korridorer med ingångar till hvardera särskilt samt till hvarje ands afdelning, så att man t. ex. icke behöfver ingå i Englands afdelning, för att komma in i Italiens eller Sveriges. Arbetet sysselsätter för närvarande c:a 1,000 till 1,400 arbetare, men förr, då det var fråga om att jemna marken och lägga grunden, användes 3.000 arbetare om dagen. Byg nalen har redan skridit så långt framåt, att man man här och der börjat sätta glas i taket. Kejsar Napoleon har låtit för sig föreställa den bekante italienske lyrikern Giovarni Prati, som kommit för att utverka ett godt ord för hans fädernesland Trients införlifning med Italien. Prati är neml. född i Dascindo d. 27 Jan, 1815 och har svingat sig upp bland antalet af Italiens namnkunnigaste skalder. Af konung Carlo Alberti utnämnd ill huset Savoyens poeta cesareo, bor han annars sedan 1849 i Turin. I butikfönstren i Paris ser man f.n. näsdukar, kragar o. d. utstyrda med fotografi porträtter, hvilka begagnas i st. f. namning, hvartill de äfven passa bra, emedan de ej gi ut i tvätten. Från Newyork meddelas, att Great Eastern, som d. 9 d:s afgick för att uppsöka den gamla atlantiska kabeln, intagit lifsmedel för ett halft år samt 8,000 tons kol, och är man besluten att icke uppgifva efterforskningarne, så länge dessa förråder räcka. I Boston finnas nu mer än 2,000 färrade, bland dem 4 advokater och 5 presier. beras lika rätt med de hvita inom de offntliga låcverken, på gatorna, jernvägarne etc. ir erkard, under det kyrkorna, teatrarna och hotelleraa med få undantag motsätta sig deras liks ällighet med de hvita. Englands äldsta kyrkklocka har i dessa lagar restaurerats. Den finnes i en gammal Kyrka i Rangor i Antes der han hänet ondan or