och nationala deputerade från de stater, som komma att gå upp i Preussen, skola säga: -vi vilja med glädje afstä från vårt lands sjelfständighet, om vi med detta offer kunna ernå, att få se hela vårt fädernesland samladt; men ett utvidgadt Preussen, som er afsöndradt från det öfriga Tyskland, är ej värdt ett så stort offer. Denna stämning har redan framträdt starkt i flera af de stater, som Preussen bemäktigat sig. För någon tid sedan höll det demokratiska partiet i Sachsen ett folkmöte, som sammankallats, för att understödja Preussen och åvägabringa en demonstration mot den af konung Johan och hans regering följda politik. Man antog resolutioner om, att regeringen kränkt sina pligter genom att inveckla landet i ettsi borgerligt krig, för att genomföra en förkastlig kabinettspolitik, och man önskade, att de sachsiska trupperna skulle vända tillbaka; men äfven denna församling, som utgjordes af Preussens anhängare, hvilka för öfrigt bilda en ringa minoritet i Sachsen, uttalade sig med bestämdhet för, att Österrikes tyska provinser skulle indragas under den nya riksförfattningen. Nu visar det sig emellertid, att ej allenast de tysk-österrikiska proviäserna, utan ätven de sydtyska staterna skola uteslutas från det pånyttfödda Tyskland, och man kan lätt förstå, hvilket intryck detta måste göra på det parti i Nordoch Mellantyskland, hos hvilket Preussen nu är nödsakadt att söka sitt stöd. Hvad Sydtyskland angår, hatva de anhängare, som Preusson här räknade, uteslutande bestått al män, hvilka varit starkt gripna at den nationala idken, och hvarken brydde sig om geografiska hinder eller religiösa skiljaktigheter, utan endast sågo säderneslandets gränser, der de tyska tungomålet upphörde att ljuda, ja, tillochmed begärligt Struckte ut handen efter länder, der tyska kolonister lefde bland en främmande betolkning. Dessa män, hvilka på samma gång trotsat regeringarne och folkomröstningen, skola nu till lön härför se sig uteslutna från det tädernesland, åt hvars sak de från ungdomen egnat sig och för hvilket de bragt så många offer. I Sydtyskland höjas redan starka stämmor mot den påtänkta deluingen, och detta ej blott från Preussens vänner, utan äfven från dess motståndare, hvilka begagna Tysklands delning som ew medel till att underhålla och öka den upphetsade stämningen mot detsamma. Preussen är belåtet med hvad det ernått och kan hafva goda skäl att tacka sin lyckliga stjerna; mon uti det parti, som skall hjelpa det att lägga sista handen vid verket, finnas många, som vilja gå mycket längre och nästan anse det för landsförräderi att blifva stående på haltva vägen. Den preussiska regeringen har gentemot det tyska folket en ytterst svår ställning, som det skall erfordras stor törsigtighet och uthållighet att öfvervinna. Äfven utåt möter Preussen många svårigheter. Frågan om konungariket Sachsens ställning antages skola lägga detsamma många hinder i vägen, isynnerhet som konungen här kan räkna på understöd hos sitt folk. Skall den nya tolkrätten sättas öfver fördragen, måste sachsarne hafva rätt att omrösta, och det anses för algjordt, att de heldre vilja tillhöra det sydliga, än det nordliga förbundet. Med hänsyn till Sachsen skall franska regeringens bemedling äfven vara ogynsammare för Preussen, än i de öfriga punkterna. Men just tör Sachsens del skall kabinottet i berlin vara mycket fast i sina beslut, och det vill på sin höjd medgifva detta rike en rent provisorisk ställning, på hvilken herrskarehuset näppeligen skall vilja ingå. — I Frankfurt har alltid rådt en stark antipreussisk stämning, hvilken naturligtvis ej minskats genom de senaste händelserna; men Frankfurt ligger på högra Mainstranden. Skola nu innevånarne i denna fristad med våld tvingas att stå under Preussen? Och sker detta, huru går det då med den nya rätten? Dylika anmärkningar framkomma isynnerhet i de franska tidningarne, och det är i allmänhet karakteristiskt för förhållandena, att misstroendet till ernående af en varaktig fred isynnerhet slagit rot i Paris, kanske derför att man härigenom får tilltälle att erinra om nödvändigheten at en kongress, som man på de tlesta andra ställen icke synes vilja höra omtalas. sPatrio säger ock: Då freden är undertecknad, skall Frankrikes bemedling upphöra, och då inträda vi i det andra stadiet af 1 1.. 1 1 C mA fal 1 MA — — — 00 .2 — mr — 1 O An daåt tvalr