gifva dessa hertigdömen i likhet med Lauenburg åt en införlifning i Preussen emot befolkningens önskan. För att utröna denna, borde de allierade trupperna dragas tillbaka ur hertigdömena och 3:ne månader derefter en allmän folkomröstning ega rum. Österrike underkastar sig hvarje befolkningens beslut, äfven om detta skulle lyda på annexion tilll Preussen. Alldenstund denna lösningsutväg står i full öfverensstämmelse med de principer, som Frankrike och England förut uttalat i denna fråga, är det klart, att vestmakterna skola åt densamma gifva hela vigten af, till att börja med, sitt moraliska understöd. Eftersom den är en lösning i nationaliteternas intresse, skall Italien, som sjelt åberopar för sig tillämpnin gen af denna grundsats, icke kunna genom allians med Preussen motsätta sig Österrikes afsigter till dess utförande. Understatssekreteraren för utrikes ärendena i England, Layard, har ock i underhuset på gjord interpellation genmält, att han anser en italienskpreussisk allians otänkbar. Postdagligen ingå från större och mindre platser i såväl sjelfva Preussen som det öfriga Tyskland underrättelser om nya folkmöten, hvilka äfven uttala sig för befolkningens hörande i hertigdömena. I Danmark enas alla partier om denna lösning, kanske med undantag af sjelfva hofcliquen, som drömmer om sin personalunion. I sjelfva hertigdömena är man äfven ense häri. Det är således endast Rysslands ställning till frågan man icke känner, och af den beror väl till sist Preussens beslut. Emellertid skall Preussen, om det icke beröfvas allt understöd, på intet vilkor antaga denna lösning. Den preussiske guvernören i Slesvig, general Manteuffel, konung Wilhelms trogna språkrör, har ju på det högtidligaste förklarat, att Preussen ej skall afstå en tumsbredd af det söder om Kongeån med så mycken ära () eröfrade landet, och den feberaktiga ifver, hvarmed Preussen befästar sig på Als, vid Dyppel och i södra delen af Nordslesvig, gifver föga skäl att hoppas på medgörlighet af Preussen. Men det skall måhända bli tvunget dertill, och då återstår frågan, huru omröstningen i Slesvig skall vidtagas. I Slesvig finnes ej någon representantförsamling, som utgör ett fullt och troget uttryck för befolkningen. Af rättvisa mot dennas olika elementer kan den slesvigska ständerförsamlingen icke höras såsom beslutande i denna vigtiga angelägenhet. Omröstningen måste dertöre ske distriktvis, och då Slesvig är ett gränsland, detta delas i trenne stora kretsar: Nordslesvig (det egentligt dansktalande Slesvig), Sydslesvig (den nästan endast tyska delen) och Mellanslesvig (den blandade delen). Om Preussen skall till sist nödgas ingå på tillämpningen af omröstningsprincipen, skall det helt säkert anstränga alla sina krafter, för att få det för Danmark i strategiskt hänseende så ytterst vigtiga Als från den Nordslesvigska kretsen, genom hvars befolknings omröstning det otvitvelaktigt skulle åter komma under Danmark. Om Preussen ville för framtiden uppgifva alla tankar på vidare utbredning mot norr på Danmarks, Skandinaviens, bekostnad, skulle Als ej vara för detsamma synnerligen vigtigt; att det äflas behålla Als är således en ytterst vigug omständighet som vid tvistefrågans reglering ej bör lemnas ur sigte. Med Als skall Preussen, då situationen blir i Europa gynnsam, åter kasta sig öfver ett försvarslöst Danmark. Med Als är Danmark deremot någorlunda skyddadt. Vill man derför verkligen för längre tid återställa reda i dessa gränstvister, böra makterna ej låta Als indragas med sin danska befolkning i Mellanslesvigs krets, der befolkningens majoritet sannolikt är, liksom i Holstein och Sydslesvig, för Augustenborgaren. Under denne skulle snart den icke-danska delen af Slesvig komma under Förbundets värjo och således militäriskt äfven snart under Preussens öfverkommando, hvarigenom faran för Danmark i förlusten af Als skulle qvarstå. Nu är det ett faktum, att landet alltifrån Kongeån till och med vestra delen af Flensburg är danskt, således äfven Sundeved och Als, och bör derför vid omröstningen bilda en krets. Mellanslesvig räcker derifrån till Slien och det öfriga är Sydslesvig. Vi hatva velat meddela våra läsare dessa framställningar, emedan frågan om denna omröstningslösning snart torde komma att intaga ett framstående rum inom diplomafiens verksamhet, om Preussen icke, på grund at allians med Ryssland för några hemliga planers utförande, föredrager att vädja till svärdet. Väderleken och sjöfarten. Stormen, som i förgår rasade med ofantlig styrka, lade sig, som förut nämnts, på aftonen; men i går på morgonen, då temperaturen var mycket Isvlio — termometern stod nå Owunkten — bör