IndIIOS 10. — — Eran Utlandet Annu har icke Preussens Åsommation (uppmaning) till Österrike, hvilken blifvit tillsänd dess gesandt i Wien och tros skola innehålla saker som kunna göra ett krigsutbrott nästan oundvikligt, aflemnats till den österrikiske utrikesministern, hvadan således ställningen visserligen ännu är kritisk, men icke ovilkorligt krigsfarlig. Orsaken till dröjsmålet med depeschens aflemnande är en önskan hos det mera moderata partiet vid hofvet i Berlin, att fullt försäkra sig om den hållning, Frankrike tänker intaga i hindelse af ett borgerligt tyskt krig. Det a tydligt, att de underhandlingar, som öppnats till detta ändamål elter preussiska sändebudets återkomst till Paris, blifvit allting annat än förenklade genom katastrofen i Donaufurstendömena och de förvecklingar, den troligen skall medföra i sydöstra delen af Europa. I följd af denna händelse har Frankrike nu valet mellan att bistå Österrike i dess allvarliga försök att lösa frågan om Donaufurstendömena och göra sig Preussen förbundet genom att tillåta det, tryggt för främmande inblandning, utkämpa sin kamp med Österrike. Frågan gäller nu om hvilken af de båda tyska stormakterna, som är villig och i stånd till att med största verkan befrämja Frankrikes intressen och dess dynastis utsigter. Det skall troligen dröja sin goda tid, innan de olika intresserade parterna finna det möjligt att komma öfverens ang. denna ömtåliga punkt. I afseende på sjelfva underhandlingarne, äro de naturligen höljda i den djupaste slöja at hemlighetsfullhet — isynnerhet som de, efter allt hvad som inträffat, ej kunna annat än beröra en massa frågor och öppna de vidsträcktaste utsigter till olika och skarpt motsatta kombinationer. Det ligger anmärkningsvärda omständigheter för handen, hvilka angifva, att Frankrike under dessa förhållanden skall, om icke mera vidsträckta och fasta alliansförbindelser kunna vinnas, återkomma till sin id om en allmän kongress och föreslå en dyliks sammanträdande, för att lösa de många frågor, som i närvarande stund hänga öfver Europa, hvardera tillräckligt mättad med elektricitet, or att kunna helt plötsligt urladda sig. Den franska hoforganen Åla France säger tillochmed redan: Den slesvigholsteinska trågan håller fortfarande Tyskland i stark rörelse, isynnerhet Österrike och Preussen. På grund af de svårigheter, som denna fråga framkallar och hvilka de tyska regeringarne visa sig allt mera vanmäktiga att lösa, vinner den åsigt större och större utbredning att frågan endast kan afgöras af de europeiska stormakterna i törening, och det försäkras, att de makter, som äro mest intresserade i dess lösning, icke äro långt ifrån att tillträda denna mening. La Francees yttrande är desto mera värdt afseende, som franske utrikesministern ofta begagnar denna tidning såsom sin organ. -Augsb. allg. Zeit. vill veta, att Frankrike redan erbjudit sin bemedling och den transke gesandten i Berlin, Bonedetti, af denna anledning haft audiens hos konung Wilhelm. Emellertid täfia under tiden Österrike och Preussen i att förbereda sig till eventualiteters mötande — åtminstone inom tidningarnes spalter. En wienerkorresp. vill tillochmed veta, hvad marskalkrådet i Wien kommit till för slutsatser. Han säger, alt man fått bevisadt, att inom 5 veckor 400,000 man kunna fullständigt utrustas, förutom de 100,000 wan, som qvarstanna i Venedig. De finansiela behofven betäckas genom krigsbons, emedan man icke vill taga banken i anspråk. Skulle det komma till ett krig, skulle sälttygmästaren v. Benedek erhålla öfverbefälet. Ang. operationsplanen skola definitiva beslut redan blifvit fattade. Man skall ha beslutat, att trån Böhmen framtränga till Sachsen och de sachsiska hertigdömena och operera längs Elben. Vestpreussen skall besättas. Brigaden Kalik i Holstein skall draga sig tillbaka till Hamburg. Rastadt och Frankfurt skulle besättas. I Mähren och det Inre Österrike skola blott två eller tre armekårer uppställas. Man anser Olmitz tillräckligt starkt, att kunna en längre tid motstå ett angrepp. Till Böhmen afgå trupper, såsom det föregifves, för att förstärka garnisonerna derstädes i följd af befolkningens excesser mot judarne. Osterrike har återkallat sin i Kiel ligcande korvett Eriaedrnecht hvilken skulla i i