2 epnj . rikanska sydstaterna, yttra hrr Neill Brothers Å C:o i Neworleans i ett cirkulär af d. 15 sistl. Jan. följande: Det är ej länge sedan man ansåg den åsigt att negrerna, om de rätt behandlas, äro villiga att arbeta, såsom alltför sangvinisk; innan kort torde likväl detta ej längre behötva vara fallet. Att personer, hvilkas samhällsteorier fordom voro grundade på förutsättningen att det endast vore fruktan för piskan som kunde förmå negern att arbeta, forttarande stå tast vid densamma; att för dem bomullsodling af fria arbetare synes vara en omöjlighet; och att de skjuta skulden till den nuvarande organisationens många brister och en obetydlig minskning i produktionen på de svartas oemottaglighet för sådana skäl som sporra de hvita till ansträngningar — allt detta är ganska naturligt. På samma sätt resonnerade plantageegarne i Westindien, så resonnera i dessa dagar nittionio bland hundrade af de fordna försvararne af slafveri-systemet, och de göra detta af verklig och fast öfvertygelse. Men, under de senaste fjorton dagarne ha de allvarliga sträfvandena hos de svarta, anligt hvilkas åsigt den rätta tidpunkten nu är inne, att så fort som möjligt tå uppgöra arbetskontrakter, öfverraskat hela Söderns betolkning, och man finner af under de senaste dagarne från alla håll ingångna rapporter, att man i detta afseende nu synes vara böjd att byta om åsigter. Att negrerna äfven som fria skulle komma att arbeta, ha vi aldrig betviflat. Frågan tyckes nu endast vara, på hvad sätt de svarta och deras arbetsgifvare skola kunna komma öfverens om arbetets qvalitet och qvantitet. Majoriteten af plantörerna skall af förklarliga skäl ännu icke på någon tid komma till ett tillfredsställande resultat. Man må ej heller förgäta, att i många distrikter den färgade befolkningen är nästan totalt försvunnen. Partiåsigterna skola naturligtvis ätven speia en roll vid uppskattandet af nästa bomullsskörden. En intelligent anhängare af slafverisystemet har försäkrat, att man i hans distrikt icke skall kunna räkna på att erhålla ens 50,000 balar. En högtstående regeringens tjensteman, hvilken sin pligt likmätigt under flera månader kommit i beröring med sjelfva plantagerna och deras egare, uppskattade deremot skörden för nästa säsong inom samma distrikt till 400,000 balar. Vi å vår sida kunna på grund at egna källor icke uppskatta skörden inom detsamma distriktet högre än till 200,000 balar. Den som derföre ensamt förlitar sig på partimännens uppgifter skall ovilkorligen vilseledas. Så låg det t. ex. under sistl. år uppenbarligen i hvarje plantörs intresse att för skatteindrifvarne uppge möjligast minsta qvantitet. På dessa felaktiga uppgifter grundade deretter finansministern sin beräkning af endast 1,300,000 bal., hvilken omständighet under sistl. November kom spekulanter i Liverpool så väl till pass. Under instundande vår kommer regeringen i Washington hufvudsakligen att emottaga sina berättelser från byråerna för befriade slafvar (freedmen), hvilka berättelser komma att redigeras af optimister och följaktligen antag ligen blifva hållna i couleur de rose. Såsom sådane kunna de möjligen tjena som lämpligt motgift mot pessimisternas dystra skildringar, men hvar för sig kunna båda slagen anses föga tillförlitliga. En djerf bedragare. Kassören vid österrikiska kreditanstalten i Wien har, som förut nämnts, nyligen blifvit arresterad för mycket storartade bedrägerier, som han utfört på följande sätt. Utom den riktiga kassaboken hade han skaffat sig ännu en, som helt och hållet liknade denna, och denna falska kassabok förelade han revisorerna, hvilka hvarje gång deri funno uppförd en kassabehållning, motsvarande det belopp, som verkligen fanns i kassan. Den äkta kassaboken förde han deremot alldeles riktigt och begagnade sig at denna gentemot direktionen. Vid sista revisionen visade den falska boken sålunda en kassabehållning af 6,582 gulden och denna summa fanns verkligen i kassan och revisorerna trodde sålunda att allt var i behörig ordning; men kassören hade i ett obevakadt ögonblick tillfälle att sätta 27 framför summan, så att der kom att stå 276,586 gulden, eller just samma summa som i den äkta kassaboken. De betydliga summor, som han på detta sätt undansnillade, spelade han bort på lotteri, och när han vann, afbetalade han alltid större belopp, men kom naturligtvis detta oaktadt på allt större och större balans. För 18 månader sedan var han skyldig kassan 20,000 gulden, men han åtnjöt det oaktadt tullt törtroende och ingen anade hans under närmare 2 år bedrifna tjufveri. Hos en enda kollektör bortspelade han vid hvarje dragning 5.000 gulden. Det förtjenar kannända anmär kas att i Österrike ännu nummerlotteriet existerar och att det var på detta, som den här (omtalade embetsmannen hade sörslösat icke allenast sin egen utan äfven kreditanstaltens