erhållna skadan dödas genom jägeribetjeningens försorg. Olyckshändelse. En bonde i Södra KRörum, i Skåne, hvilken på en nyligen i Hörby hållen torgdag råkat blitva temligen väl beskänkt, kom under aftonens mörker att i trakten af sitt hem köra vilse i skogen uti ett moras, der hästarne höllo på att nedsjunka och blifva sittande i dyn. Mannen, som förmärkte detta, hade varit nog försigtig att trånspänna hästarne och stoppa selpinnarne i fickan. Men det oaktadt befanns morgonen derpå såväl bonden som ena hästen hafva omkommit och liggande döda bredvid hvarandra i kärret. Den andra hästen hade deremot förmått att komma derur. Från nya verlden. I Nerikes Allehanda läses: Nord-Amerika är, som man vet, med all dess frikyrklighet — våra presters fasa — med all dess humbug och med all dess införsel af utskum från Europa, dock ett ganska religiöst land, med en myckenhet kristliga tidningar, med kärleksfull fördragsamhet mellan olika trosbekännare och med fromma stiftelser, som utgöra vackra föredömen för Europa. Den bönevecka, som man i början af nya år tagit sig till att fira här och hvar i gamla Sveriges obemärkta bönehus, har, eget nog, i det praktiska Amerika blifvit i vida större utsträckning, än här, högtidlighållen. Sålunda heter det derom i en politisk tidning från Chicago bland annat: Böneveckan har här i Chicago ganska allmänt iakttagits med bönesammankomster i många af de evangeliska kyrkorna, äfvensom af mindre kretsar i hus, som af enskilta upplåtits. Allt som veckan framskridit, har ock deltagandet för det heliga ändamålet fördjupats och förvidgats. I engelska metodistkyrkan vid Clark street hafva prester och framstående medlemmar af alla bekännelser i dessa bönestunder deltagit. Bönemöten hafva hållits både morgon, middag och qväll. Bland de svenska lutheranerna hafva sådana möten hållits dels i svenska kyrkan, dels i den norska på vestsidan, dels i enskiltas hus. I samma tidning läses följande, både i religiöst och politiskt hänseende märkliga och hugnande underrättelse: Två höfdingar för Red Luke indianerna besökte nyligen S:t Cloud Minnesota i ett märkligt ärende. De uppehöllo sig blott några timmar och tillbragte hela tiden hos rektor (pastor) Chore, hvilken de anmodade att hos biskop Whipple lägga sig ut för sändandet af en missionär, som kunde lära dem och derag barn tron på den sanne Guden. Det var dessa höfdingars föresats att med en tredjedel af stammen skilja sig från de öfrige, som ännu vilja hänga fast vid den milde mannens seder och religion, att bilda en ny stam på den dem anvisade reservation och der söka efterkomma den hvite mannes seder, bruk och lefnadssätt. De vilja förpligta sig att af det årsanslag, de erhålla af regeringen, sjelve föda och kläda den missionär, som skickas dem.