utan Strandberg, och av hans lader var I. d. regeringsråd och lagman. De i samma berättelse omnämnda romantiska omständigheterna lära dock vara verkliga. Orgelverk. Göteryds kyrka, Wexiö stitt, har at numera framl. major Hammarberg och dess efterlefvande fru såsom skänk erhållit ett nytt 19-stämmors orgelverk med 2 manualer och särskilt pedal. Instrumentet, för hvilket kostnaden belöper sig till 7,200 rdr, är bygdt af dir. Andersson från Stockholm och invigdes Söndagen d. 4 d:s. Ny andelig tidning har med detta år börjat utgifvas i Upsala. Tidningen utkommer en gång i månaden och kostar 1 rdr, då prenumerationen sker genom bref till redaktionen, adr. Upsala. Ångbatssarten på Finland. Ångf. Pohjola, som förl. år gjorde turer mellan Libeck och de finska städerna, med anlöpande någon gång af Stockholm, kommer innev. år att hvar 14:de dag göra reguliera turer mellan Stockholm och Uleåborg, med anlöpande af mellanliggande städer, Björneborg, Kristinestad, Wasa och Jacobstad, samt någon gång andra mellanliggande orter. Hög ålder. D. 15 d:s fyllde Wårgårda församlings pastor, prosten W. Yllander, sitt 84:de år. I prostgården inställde sig på denna dag barn, grannar och vänner, för att lyckönska den vördade veteranen, hvilken, oaktadt sin höga ålder, var så kry, att han långt in på aftonen kunde deltaga i det glada samqvämet. Göta hofrätt har förordnat v. häradsh. J. G. Palmer, att hålla innev. års vinterting i Aska härad. Stöld. Från Skötde skrifves: Kort före jul bortstals ett parti beredt läder. Tjufven af detta läder upptäcktes snart nog, emedan han började drifva handel med flera omkring honom boende skomakare och ej förmådde hålla denna rörelse tillräckligt hemlig. Han häktades redan d. 22 sistl. December och heter Johannes Johansson, från Wåmb, men är mera bekant under benämningen: ÅAssra Johannes. Under häktningstiden har han ofta varit intör rådhusrätten förekallad till ransakning, nu senast förl. Thorsdag, då mot hans hustru förekommo så svåra omständigheter, att äfven hon fick träda i häkte. Af vittnesmålen under ransakningen har tydligt framstått ett från gammalt kändt förhållande, att många personer finnas, som visserligen ej sjelfva vilja befatta sig med att stjäla, men som ändå med god smak för halfva värdet köpa af tjufvar, hvad dessa kunnat åtkomma. De inse ej — eller vilja ej inse — att det just är de (tjufköparne), som uppamma tjutvarne. Man hör ofta sådane köpare med den mest obesvärade och förnöjda uppsyn säga: ÅJag köpte af den och den, den och den varan för godt köp. Hvarifrån han fått den må han sjelf svara för. Denna förvirring i rättsbegreppen kan ej nog ofta framhållas och fördömas. Joh:s Johansson är förut en gång straffad för stöld och hans hustru 2:ne gånger. De se båda ut att vara raska, friska och arbetsföra menniskor. Städernas folkmängd. Uti Alingsås stadsförsamling hafva under loppet af år 1865 blifvit födde af mankön 10, af qvinkön 16; vigde par 9; upplöste äktenskap 12. Folkmängden, som d. 31 December 1864 beräknades till 1,801 personer, hade samma dag 1865 stigit till 1,837. Eldsvåda. Från Wårgårda skrifves: Wårgårda station illustrerades natten till d. 14 d:s af ett fyrverkeri, dock af det slag et, hvars tillställare man icke känner och som hvarken annonseras på förhand eller ses med nöje. Det hus, i hvilket handl. Löfqvist hade sin salubod, nedbrände då totalt med deruti befintlige varor. Vädret var till all lycka lugnt, så att någon fara för eldens vidare spridning icke uppstod. Det synes som om en viss Nemesis hvilade tungt öfver hrr handlande på platsen, ty under förl. år uppbrände för en annan handlande äfven en salubod alldeles i närheten af samma plats, der den nu uppbrunna saluboden stod. Lyckligtvis var Löfqvists varulager assureradt i ett engelskt bolag för 7000 rdr, hvaremot byggnaden, som tillhörde en hemmansegare i orten, var så lågt brandförsäkrad, att den troligen icke kan under närvarande trävarupriser uppföras för det belopp, hvartill blifvande brandskade-ersättning uppgår. Bot för trikiner. I Ungern gifver man trikinsmittade svin hampfrö att äta, och det botar dem inom 14 dagar; att de hafva trikiner, det ser man på deras skygghet och ilskenhet och deras benägenhet att gnaga på träd. — Trikinbemängdt svinkött lär jemväl hafva den egenskapen att knastra mellan tänderna, så att man genast märker, om man råkat få sådant i munnen, och beror det då på tycke och smak, om man vill svälja det eller icke. Denna uppgift meddelas af Sveriges officiella tidning och måste väl alltså vara sann,