kättegangsoch Polissaker. Poliskammaren. I slutet af förra veckan låg vid Pålverket briggen Frey, förd af kapten J. S. Olsson, segelfärdig att gå till sjos. På natten hade jungmannen Per Persson från Skåne vakt ombord, men då de öfriga på morgonen spurrades, var bemålde Persson försvunnen och med honom en ny skeppsbåt värd 100 rdr, ett silfvercylinderur, tillhörigt styrmannen på skeppet, Löfvendahl, samt en stor mängd kläder, tillhöriga besättningen. Efter långt sökande på rivieret atersanns båten instucken mellan ett par pålar under ångbåtsbron, men tjufven, jemte uret och kläderna, var och förblef borta. Han hade nemligen på förmiddagen begifvit sig direkte till närheten af Nya Varfvet. Der inledde han samtal med en bonddräng och erbjöd honom att köpa uret. Då han förmodligen fruktade för att det kunde väcka misstankar, om han innehade ett silfvercylinderur, eller möjligen ville sälja uret till hvad pris som helst, men ej vågade begära för litet för detsamma, uppgaf han att det var at, nysiltver, ehuru han köpt det för att vara af silfver. Då han, fastän sjelf lurad, ej ville pudra en annan på uret, begärde han 10 rdr för detsamma, men slog sedan ner sina pretentioner till 7 rdr. Drängen gick åstad och lånade af en madam de e sorderliga 7 rdrna. Han fick af madamen en svensk riksdaler och tre preussiska thaler, hvilka såväl han som gumman trodde gälla endast 2 rdr stycket, ehuru de, som bekant, i stället gälla 2 rdr 66 öre. Han lemnade penningarne till Persson, hvilken troligen lika litet visste att han sålunda fick 2 rdr mera för uvet än öfverenskommet var. Köparen och säljaren skiljdes åt, men snart fick den förre af en lots som varit ombord på Frey veta att en stöld der blifvit begången, hvarvid äfven ett silfverur tillgripits. Drängen, som anade sammanhanget och i samma vefva underrättades om att han lurat sig sjelf med de preussiska thalerna, begaf sig jemte ett par audra ynglingar ut att söka efter tjufven, hvilken ock ganska riktigt anträslades på värdshuset å Nya Varfvet. Han hade då rumlat bort störro delen af penningarne. Sedan han med list blifvit lockad till den ofvannämnde lotsen, som igenkände honom för att vara den från Frey förrymde jungmannen, blef han tagen i förvar och dagen derefter införd till staden. Vid förhöret i poliskammaren erkände Persson stölden. Han sade sig aldrig ha begått något brott förut och kunde ej förklara, hur det kom sig att han nu förledts till det ifrågavarande. Målet remitterades till radhusrätten och Persson införpassades till cellfängelset. De bestulna återfingo, enär de voro färdiga att afsegla, sina tillhörigheter, sedan dessa blifvit af posiskummaren värderade. — I går hölls fortsatt polisförhör med skomakaren Gustafsson, häktad till följe af de besynnerliga och påtagligen falska uppgifter han haft vid undersökningen om den i förra månadenitimade eldsvåda äå det s. k. Cafe Carouselle. Några upplysningar af vigt kunde ej heller vid gårdagens förhör erhållas, och målet blef förvisadt till rådhusrätten, sedan Gustafssons begäran att komma på fri fot afslagite. I sammanhang härmed får omnämnas att den i föregående referater öfver polisförhören rörande denna eldsvåda omnämnde skomakarelärl. Berndtsson, hvilken samma natt eldsvådan timade legat i Gustafssons verkstad i det nedbrunna husct, antages ha afvikit från staden och således sannolikt ej kommer att göra anspråk på den summa, 300 rdr, hvartill hans lösegendom varit brandförsäkrad. — Polisundersökning rörande den i Söndags timade eldsvådan å finska skeppet Maria, hvarvid jungmannen Carl Wilb. Carlsson blef innebränd, hölls i går. Styrmannen Norström upplyste att Carlsson varit mycket begifven på att röka och antog såsom sannolikt att elden uppkommit derigenom att han härvid ej iakttagit nödig försigtighet, utan på ett eller anna! sätt spillt eld, som derefter gripit omkring sig, Po