Från Utlandet. Det inom Frankrikes lagstiftande kår a Thiers hållna tal, hvari denne skarpt oppone rar sig emot regeringens statshushållningssy stem har i Paris väckt stor sensation, så att skrifver en korresp., Napoleon III skall, d: han kommer hem, återfinna ett alldeles förän dradt Frankrike, om man än aktar nödigt at till en början spela maskerad. Detta års bud getsdebatt skall ännu länge genljuda. Gar nier-Pags och Thiers ha mot kejsardöme gjort ett angrepp, hvilket i skoningslöshet er inrar om de franska parlamentsstridernas häf tigaste stormar; och likväl försiggick allt så lugnt som om man alls icke väntat sig något annat. Lagstiftande kårens majoritet var så. som alldeles bedöfvad under Thiers hammarslag. De legitimistiskt-klerikala tidningarne gnugga redan händerna i tanke på de följder, som denna debatt skall medföra. Hoforganen France slösar med skarpa tillmälen på Thiers, utbristande: Då en så betydande man inom den redan oroliga allm. meningen utslungar ett så vigtigt ord som bankrutt, är han icke allenast förpligtigad att lemna obestridliga bevis, utan äfven att för sitt fädernesland angifva, huru det skall kunna undvika skäret och undgå afgrunden. Thiers har dock i sitt tal ganska tydligt betonat, huru man skall bära sig åt: utveckla uppriktig sparsamhet, specielt genom att draga trupperna tillbaka från Mexico och vidtaga mått och steg till kurerande af den rasande Haussmanska byggnadsfebern, hvilken väcker en sådan allmän ovilja och för kejsaredömet är en sträng Nemesis. Det storartade byggningssystemet inslogs först, för att skaffa arbetarne att göra och såmedelst beröfva dem den revolutionära orosanden, men det har medfört en då säkerligen oberäknad verkan. Genom de många och dyrbara nybyggnaderna ha nemligen ej allenast hyrorna, utan äfven alla förnödenhetspriser stigit i oroande grad. De små detaljhandlarne i Paris, hos hvilka arbetarne göra sina uppköp, måste höja priset å sina varor med det plus i deras utgifter, som de ökade hyrorna medföra. Arbetarno sjelfva bo bättre än förut, men deras hyror hafva dermed och högst ansenligt stigit. Ha de än större arbetsförtjenst än förut, uppgår dennas plus likväl icke mot det plus, som utgifterna uppvisa. I det hela är arbetarens ställning visserligen förbättrad: han bor och lefver bättre än förut men förer dock fortfarande ett lif endast för dagen, tack vare byggnadssystemet. Härat har följt ett missnöje, hvilket kan bli farligt nog, och detta så mycket mera som äfven de andra klasserna äro missnöjda. Husegarne, derför att de nödgas se många våningar i sina nya och dyra hus stå tomma, alldenstund hyrorna måst ökas; hyresgästerna derför att hyrorna genom de af regeringen påtvungna hnybyggnaderna blifvit förhöjda, så att de nödzas inskränka sig eller icke kunna komma i itnjutande af den comfort de skulle önska sig. Det är naturligt, att oppositionen begagnar sig f denna stämning, för att angripa regeringen, synnerhet som denna för sina dåliga finanser umera ej kan med stolthet visa på att hon terupprättat förtryckta nationaliteter. Polen, )anmark och Italiens ännu oafgjorda öde väga detta hänseende tungt i vågskålen. Vi redogöra härnedan för Thierstal, allenstund det väckt en nästan oerhörd uppjärksamhet. Han yttrade bl. a.: Förl. år var det min afsigt, att framhålla de oräker, under hvilkas inflytande samtliga våra utgifter, rdinarie och extra, ökats med 1,500 mill. fres. De ppgå nu till ej mindre än 2 milliarder och 2 d 3 illioner; en tillökning af 7 å 800 millioner förtjear att beaktas. Några tvifvel kunna ej förefinnas. lan har af eder begärt sedan tvenne veckor 360 mill. ir Frankrike och 250 mill. för Paris. En ny utgift n 100 å 200 mill. skall föreligga statsrådet till godinnande, hvilket skulle inom några veckor utgöra 2 800 millioner. Detta allena skulle beteckna den ida, som besjälar ledningen af våra finanser. Jag sumerar orsakerna sålunda: Sedan genom våra nya stitutioner den del, som landet tog i sina angelänheter. betydligt förminskats, kunde man befara, t den andens verksamhet, som man tillvitar det, en hvilken man öfverdrifver, för att ursäkta de undom farliga, men alltid kostsamma medel, som an använder för dess sysselsättning, att denna anns osysselsatta rörlighet skulle bli farlig. Man har git sin tillflykt till ett medel, som förekommit i alla jer: detta medel är, att genom krig i utlandet annda denna andens rörlighet eller sysselsätta den nom stora utgifter och spekulationer inne i landet. ha vi haft tvenne stora krig. Efter de stora krin ha kommit de små gemaå Saman oda oo fF1 mr 2 SE DA — — — — — — —