1 ofverensstammelse med gårantlernå 10 tn narkiens fasthet och varaktighet. I Berlin har af konung Wilhelm lagts grundstenen till ett nationalminnesmärke öfver fjolårets krigshändelser. Konungen lät trenne hammarslag falla på stenen, beledsagande dem med orden: De fallna till åminnelse, de lefvande till erkänsla, de kommande slägtena till efterliknolse. Senare Post. Rysslands regering har, som bekant, begagnat alla möjliga medel, för att förringa betydelsen af de olika epidemier, hvilka f. n. gå i det stora kejsardömet och der bilda en verklig farsot. Dementier ha följt på dementier. Det har dock visat sig, att en af dessa epidemier, Meningitis cerebro spinalis (ryggmergsoch hjerninflammation), utbredt sig från Ryssland alltmera åt vester, der den i flera trakter af Preussen äfven uppträdt epidemisk. Sedan den ryske storfursten-tronföljarens tillstånd i Nizza förvärrats, ditkallades genast flera berömda läkare, bl. a. äfven en kejsar Alexanders förste lifmedikus, som i storfurstens sjukdom straxt igenkände ofvannämnda Neningitis cerebro-spinalis. Kring den sjukes bädd befinna sig f. n. flera af familjens medlemmar, bl. a. äfven den döendes trolofvade, prinsessan Dagmar. Kejsaren: af Ryssland anlände i förgår sjelf till Nizza, dit förut hans näst äldste son, storfursten Alexander, och hertiginnan af Leuchtenberg ankommit. Kejsarinnan vistas oafbrutet vid sonens sjuksäng, och har denne på modrens begäran tagit dödssakramenterna. Om sjeltva farsoten i Petersburg skrifves under d. 15:de d:s från Berlin till Times följande, som förtjenar afseende vid sidan at de många törvillande officiela och officiösa dementierna: De senaste underrättelserna från Petersburg gå ut derpå, att tillståndet i staden blir allt värre och värre. Pesten, som, då mitt sista bref afgick, vikit för febern, är åter på väg att få öfverhand. Det dröjer i de flesta fall blott ett par timmar, innan de nya anfallen få en dödlig utgång. Om man får lita på enskilda beräkningar, utgör antalet af de likkistor, som hvarje dag eller rättare hvarje natt utföras ur staden, redan öfver 150. Säkert är, att sjukomen nu är så långt ifrån att vara inskränkt till de lägre klasserna, såsom fallet var i början, att sjukomen tvärtom alltmera utbreder sig i de högre klasserna. Det är endast få dagar sedan grefvinnan Shemerztieff följde grefven Senchenberg i en hastig graf. Bestörtningen är stor. Bål ha antändts på gatorna, för att rensa luften, och man har hemtat läkare från flera närbelägna guvernementer. För att icke tala om Nowgorod, der man medger, att pest råder, ha dåliga underrättelser inlupit från Samara, Pskow och de nordvestliga provinserna i allmänhet. I Nizza har äfven aflidit kejsar Alexanders generaladjutant, grefve Theodor Orlow. Från Amerika skrifves, att de första nordtrupper. som inrycke i Richmond voro — negertrupper, hvilka helsades med den största glädje af de i den öfvergifna hufvudstaden qvarlemnade slafvar. Det ligger på visst sätt ett betydelsefullt omen i denna omständighet. Från Newyork skrifves, ang. de senare krigsrörelserna under d. 8 d:s: Leees förföljande af nordtrupperna fortsättes med framgång. Nordgeneralerna Sheridan och Meade ilade efter honom öfver Jetersville (sydvest om Richmond och nordost om Burkesville på vägen till Lynchburg), slogo honom flera gånger, tillfångatogo 6 generaler med flera tusen man och erhöllo en. mängd kanoner och transportvagnar. Lee stod d. 6 d:s på höjderna på andra sidan Sailors Craeh. Sydgeneralerna Hill, Pegram och Fitzhugh Lee ha stupat. — Presidenten Jefferson Davis, medlemmarne af Sydstatskongressen och tidningsredaktörerna lemnade Richmond under söndagsnatten (d. 2 d:s) och begåfvo sig till Danville. Nordgeneralen Weitzel har proklamerat krigsrätt i Richmond och utlofvat borgarena skydd. 20,000 innevånare, hälften negrer, voro qvar i staden, då nordtrupperna intågade. Presidenten Lincoln blef vid sitt intåg i Richmond emottagen med stor entusiasm. Weitzel fann derstädes 500 kanoner, 5,000 musköter, 1,000 tillfångatagna nordsoldater, 5,000 sårade och 30 lokomotiver. Senare på aftonen till samma dag, d. 8 April, underrättade nordgeneral Grant från Farnville (vester om Gettersville vid södra banan), att sydtrupperna trängt mot Lynchburg och troligen måst gifva sig. : Richmondertidn. Whig försäkrar att Richmonds utrymmande varit förberedt sedan en månad tillbaka. Man har från flera håll tillrådt presidenten Lincoln, att gitva amnesti åt de sydtrupper, som äro beredda att underkasta sig. Statssekreteraren Seward har genom sin vagns stjelpande brutit en arm. Hans helso tillstånd är likväl tillfredsställande. ÅA norennet nå Mohile hariada a 92 Mana