räknadt från d. 29 d:s, vara ordförande i styrelsen för Städernas allm. brandstodsbolag. Göta kanal kommer, såvida is icke hindrar, att öppnas till genomtart Fredagen d. 28 d:s. Prestbildningen. I Aftonbladet för d. 19 d:s läses: K. M:t har d. sasistlidne Mars förordnat: att en förberedande teologico filosofisk examen skall vid rikets universiteter inrättas för dem, som vilja egna sig åt presterliga eller teologiska studier och icke aflagt filos. kandidatexamen; att denna teologico-filosofiska examen skall omfatta, jemte latinskt stilprof, muntlig pröfning i latinska, grekiska och hebreiska språken, teoretisk filosofi samt historia, dervid examinanderna böra ådagalägga sådana insigter, som, efter den vid bedömandet af kunskapsprofven i juridicooch medico-filosofiska examen i allmänhet antagna måttstock, kunna åtminstone med betyget Godkänd vitsordas; att de, hvilka denna examen nöjaktigt genomgått, skola vara berättigade till den i kongl. brefvet den 12 Mars 1831 medgifna förmån att, sedan de inträdt i prestembetet, få räkna sig till godo ett tjenstår, så vida de ej, på grund af fullgjorda prof för filosofisk doktorsgrad, äro till ännu vidsträcktare förmån i detta hänscende berättigade; att likväl tills vidare och intilldess annorlunda varder i nåd. förordnadt, Jemvål de, som uti behörigen aflagd asgångsexamen vid elementarläroverk erhållit betyget Godkänd i latin, grekiska, hebreiska, historia och filosofisk propedeutik, äfvensom de studerande, hvilka aflagt studentexamen enligt de före 1864 års ingång gällande föreskrifter och dervid blifvit i samma ämnen godkändeskola vara berättigade till inskrifning i teol. fakultet, samt att den, som utan att hafva undergått filos. kandidateller teologico silosofisk examen söker inskrifning i teol. fakultet och icke kan förete vitsord derom, att han, vare sig i studenteller asgängsexamenådagalagt godkända kunskaper i samtliga nyssnämnda ämnen, skall, för att i nämnde fakultet vinna inträde, i det eller dem bland samma ämnen, i hvilka han erhållit underhaltigt betyg, hafva vid förhör inför de till förrättande af den teologico-filvsofiska examen förordnade examinatorer aflagt prof på sådana insigter, som efter den i sistberörde examen gällande måttstock kunna vitsordas med åtminstone betyget Godkänd. Insamlingen för muntrationsrådet Höökenberg. Stockholms Dagblad för i Fredags innehåller en redovisning för till f. d. muntrationsrådet och rolighetsministern 4 influtna medel, uppgående till ett belopp af 2,947 rdr 50 öre. Derefter förekommer följande af den bekanta signaturen F. B. undertecknade tacksägelse och uppmaning till fortsatt insamling: För denna redan betydliga insamling till lättande af muntrationsrådets bekymmerfulla belägenhet är det icke lätt att uttrycka hans varma och innerliga tacksamhet, helst för någon, som lifligt delar den. Outsäglig är den glådje, som dessa bevis af välvilja skänkt honom. Men — några hundra riksdalers sknld förefanns att liqvidera, kläder felades — allt! En badkur är nödvändig att till sommaren bekosta, om helsa och krafter skola i någon mån kunna återvinnas. Må de goda barnen, må menniskorna med barnahjertan icke tröttna, innan de fått f. d. rolighetsministern riktigt på benen, plågfri i det närvarande, hoppfull för framtiden, glad i att lefval Norrköpings stadsfullmäktige. Bland Norrköpings stadstullmäktige hafva blifvit invalda: brukspatron II. Ekelund, spegeltabrikör J. Hangelundh och d:r W. Moberg. Inloppet till Gefle hamn är, skrifves från Gefle d. 19 d:s, ännu icke på långt när isfritt. Skandinavisk postförening. En insändare i A. BL, hvilken kallar sig Hg (Hellberg), påpekar nödvändigheten för de skandinaviska länderna, att sig emellan bilda en postförening, för åstadkommande af större enighet och kraft i den utländska brefvexlingen. Han säger: Det skandinaviska Norden saknar en sådan enhet, enighet och styrka, och faller derigenom styckevis sönder till Tysklands fötter. Enheten på postområdet är så ringa, att t. ex., under det vid utländska handelsoch tullfördrag underhandlingar bedrifvas för begge unionsriken is räkning, ja, genom sullmäktige från begge länderna, såsom nu senast i Paris, alsluta Sverige och Norge hvar för sig sina postöfverenskommelser utan det andras vetskap eller atminstone delaktighet, såsem t. ex. Norge gjort med Danmark, då det drog sin utländska brefvexling från unionskontoret i Hamburg och lade den i danska Hamburgerkontorets händer, för nagra år sedan, hvaral följden nu blifvit att densamma, då i fjol danska kontoret under kriget annammades af tyska auktoriteter, norska brefvexlingen likaledes örvergick i dessas våld; eller såsom t. ex. Sverige gjort i sitt fjolårsfördrag med Preussen, hvilket icke allenast alslutats utan norsk delaktighet, utan jemväl, genom en skicklig volt från preussarnes sida, gjorts till en kil mellan Sverige och Norge, förbundit Norge till tacksamhet mot Preussen, som ur Sveriges skinn den gången skar en så hederlig rimsa åt Norge, hvilket derigenom erhöll i sin man postintressen alldeles stridande mot Sveriges, istället för unionela med dem. Afven Danmark sökte Preussen uti sistnämnda fördrag att på ungefär enahanda sätt tillförbinda sig på Sveriges bekostnad, och att gifva Daumark intressen mot Sveriges. Förf. utvecklar derefter, och såsom oss synes, på goda skal, grunderna för en gemensam skandinavisk posuörening: Det internationella portot emellan de trenne länderna bör utgöras af afsändande landets eget inländska medelporto, sammanräknadt med det som utgår i det emottagande och det transiterade. Då är man befriad från hvarje obillighet och nyckfullhet vid dessa bestämningar. Allt sjöporto mellan Skandinavien och mm är 2