Den äldre mannen tog brefvet och vände det flers gånger i handen. Hvarje liten sak, som angick en sådar urrestant som mr Carlton, intresserade äfven dessa polis tjenstemän. Kuvertet var väl hopfästadt medelst des: gummi. Om en tanka uppsteg hos tjenstemannen att har skulle vilja öppna brefvet och se hvad som var skrifve deri — om han kom att tänka, att det var hans pligt at genomlisa arrestantens bref, innan det skickades bort, si handlade han dock annorlunda Du kan ta det genast, sade han. Men hur vålvilligt än poliskonstaplar äro atämda mo urrestanter, som anförtrotts åt dem, ha de dock mycke sällan lust att försumma sina måltider, när de kunna fi njuta af dem, och Bowler tyckte, att han lika gerna kunde äta sin brödbulle och dricka sitt kaffe innan han gick son sedan. När detta var gjordt framför häktets kamin, giel han ut ur den impopulära byggnaden, frågande: Skall jag vänta och ta svar hem med mig? Ja, om något fås. Du kan fråga efter. Mr Bowler gick nedåt gatan som det tycktes mec stoiskt lugr, men full af inre medvetande af sin betydelssåsom den der bar det för allmänhetens nyfikna blicka otillgängliga brefvet i sin ficka. Det var en verklig vin termorgon med litet frost; himlen var mulen med blå: fläckar här och der Det var lifligt på Södra Wennock: sata; hvarje person i staden hade beslutat att söka skaff-ä sig en lats inne i rådhussalen den dagen, hur det är gått dem deu föregående, och de trodde att ju tidigare d