Ryska kojsarehuset har, utan att afvakta danska monarkiens verkliga sönderstyckning, tagit tillbaka sin afträdelse, hvilken gjorde konung Christian till direkt och personlig arfvinge till den ryska arfsdelen at Holstein. För konungariket Danmarks del är konung Christian IX dock den legitime suveränen, så länge han regerar det odelbart. Men om han ingår en fred, som uppgifver Slesvig eller tillåter, att andra göra det i hans ställe, så förlorar han enligt afträdelsebrefvet dermed sin rätt, och drottning Lonise inträder åter i den stöllning, hvari hon befann sig vid utfärdandet al sin atträdelseakt. Men prinsessan Louise (drottningen, var icke vid arfsfrågans ordnande den enl Kongeloven närmast arfsberättigade ull danska kronan. Ej mindre än we personer måste vika tillbaka, för att denna vlyekliga kombination skulle kunna åvägalwingas, noml. landsgrefvinnan Charlotte, prins Fredrik af Hessen och prinsessan Marie at Anhalt Dessau. hvilka alla grundade sina alsägelser på färntsättuingen af bevarandet af monarkiens integritet. Sår skilt förklarade prins Fredrik af IIevsen, som enligt naturens ordning skulle stå tronen nårmast vid Fredriks VILU död, att han genom sin atsigels velat hefrämja och möjliggöra H. M:t konungen (Fredrik VII:s) och hans regerings sträfvanden elter att genom ont tänkt huslag upprätthålla den dansla monar integritet i dess hela onsång. I landsgretvinnan Charlottes afsägelseakt ar d. 18 juli 1851 säges uttryckligen, att aftrådelsen sker under förutsättning af. att tronföljdsrältigheterna till hela den danska monarkien på anförda sätt kunna förenas hos förutnämnda vär datter prinsessan Louise) och hennes 9omål.Båda dessa afsägelser förena sig om samma föratsätining, men denna har brustit gonom trontorandringen och äsidosättes tormelt genom det nu föoreståcnde fredsslutet. Denna forandring i wonföljden erhöll omellertid riksdagens godkannande för den samlade danska monarkien, genom resolutionen af d. 24 juni 1853, Den samlade danska monarkien existerar ued tredsslutets utförande icke vidare, och riksdagens resolntion om arfsföljden gäller således icke. Dagbladetslutar sålunda denna märkliga utredning: Sammanfatta vi ofvanstasnde utveckling, blir resultatet följande. Den under åren från 1851 till 1853 åvägabragta tronföljdsordning är byggd på bevarandet af monarkicas integritet som mål och förutsättning. Men denna tanke, som är ratio legis, bar aldrig blifvit realiserad, och om en slutlig fred ingas i enlighet med preliminärerna af d. 1 ang. skall integriteten dermed vara slutligt och formelt uppgilven. Den del af monarkien, som H. M:t konung Christian IX skulle ba besutit med egen rätt, i hänsyn till den af ryska kejsarehuset gifna afträdelse. uppgifver han genom denne fred. Hans rätt att som representant för sin gemål, H. M:t drottningen, bära kronan i de öfriga delarne af monarkien bortfaller äfvenledes genom freden, i det allerhögstdensamme genom den uppgifver att regera och försvara Danmurks rike som ett odeladt, oåtskiljeligt och sjelfständigt rike?, hvarmed onligt hans konzensoch försåäkringsbref följer förlueten af hvarje rätt tili eller anspråk på Danmarks rike och den danska kronans eller de danska konnngarnes särskilda besittningar och öfriga rättsanspråk, H. M:t drottningens åtkomst till dessa delar af moonrkien upphör äfven, emedan den förutsättning, under hvilken den närmaste kognaten gjorde sin afsägelse neml. att tronföljderättigheterna till hela den danska monarkierna kunde förenas hos den nuvarande konungen och hans drottning — icke uppfyllts och genom freden frånfalles af sjelfva konungen. Den kognat, som nu står tronen närmast, inträder dermed åter i sin rätt efter Kongeloven, liksom det ryska kejsarhuset återupptagit sina anspråk och ånyo förfogat öfver dem. En fred i ötvereusstämmelse med preliminärerua af d. I aug. skall således bland sina många andra sorgliga följder äfven medföra den. att den rättsåtkomst, på grund uf hvilken kronan bäres, byter plats. I det ögonblick, då ej allenast monarkien splittras, utan äfven Danmarks rike lemlästas genom freden, är den legitume tronarfvingen till det sow blifvit ar af den forna danska monarkien, ej drottning ises gemål, H. M:t konnng Christian IX, utan den, enligt Kongeloren närmasle kognaten, prins Fredrik af flessen. 4 :