Allernädigste konung och herre: det bremssiskå folket, derom äro vi sörvissade, skall icke sky något offer, för att sätta eders K. M:t i stånd, att med all kraft fullfölja denna lösning. Vi anse det som en helig pligt mot fäderneslan det såväl som mot våra fallna bröder, att påyrka det deras blod icke må hafva flutit förgäfves, — att det må bära en frukt, för hvilken Preussen i all tid må kunna tacksamt tänka på sina hjeltemodiga uppoffringar. I djupaste vördnad framhärda vi E. Kgl M:ts allerunderdånigste, tropligtigste undersåter. I maj 1864. 1 Englands underhus har ledamoten Ewart framlagt ett förslag om dödsstraffets afskaffande, och understöddes deri at lord Lennox, Denman och Bright, hvilken siste förklarade den engelska strafflagen vara den mest barbariska i verlden. Ewart påstod, att många brottsliga nu frikännas, derföre attjurymännen tveka att afdöma dödsstraff och derföre dölja sig bakom påståendet, att brottet begåtts i galenskap. Emot förslaget talade Roebuck, Newdegate och alderman Roge, hvilka påstodo, att dödsstraffet verkade afskräckande och derigenom stärkte den personliga säkerheten. Inrikesministern Grey talade äfven mot Ewart derföre att lagen stred mot engelska folkets åsigter och emedan strafflagen sedan 1856, då Evarts förslag för första gång väcktes, i många fall uppgifvit dödsstraffet, så att detta nu endast ådömes för mord. Diskussionen slutades dermed, att Neate föreslog nedsättandet af en komitö, som skulle undersöka såväl de lagar, enl. hvilka dödsstraff ådömes, som sättet, hvarpå det verkställes, samt frågan, om det öfver hufvud verkar afskräckande. Ministern förklarade sig villig ingå på detta förslag, hvarefter det antogs. Ewarts förslag om, att man skulle tillåtas begagna det: metriska systemet i mått och vigt, tyckes skola möta många hinder, äfven från deras sida, som principielt gilla det. Times bekämpar det ifrigt — liksom hvarje annat framåtskridande. I Schweiz har Förbundsrådet algjort, att mormonerna skola erhålla full religionsfrihet som kristna. Detta är den första stat, som tagit ett så radikalt steg på den fria religionsutöfningens väg. Det kan dock naturligtvis antagas för säkert, att det enl. mormonlagen annars tillåtna månggiftet ej tår ega rum inom Schweiz, såsom stridande mot borgerlig sed och landets lagar. Från Petersburg skrifves i ett bref af d. 28 april: -Storfurst Konstantins återkomst anses i de härvararande sällskapskretsarne som en händelse af stor betydenhet. Ännu betydelsefullare blir den dock genom den omständigheten, att storfursten åter träder i spetsen för marinbestyrelsen. Han har visserligen aldrig formelt afträdt från denna plats; ty äfven under det kejsarens broder stod i spetsen för regeringen i konungariket Polen, fortfor han att vara preses i amiralitetet och chef inom sjöförsvarsdepartementet. Han kunde naturligtvis endast till namnet bekläda detta vigtiga embete, ty alldenstund han i år och dag varit borta trån rikets hufvudstad och under största delen af denna tid sysselsatt sig med förvaltningen af ett alltigenom agiteradt land, måste han ovilkorligen hålla sig utom de egentliga förvaltningsgöromålen. Under tiden har dock mycket åtgjorts för flottans forbättring. Pansarfartyg skola öka dess stridskrafter, och såfort den väl blifvit utrustad med det ännu: under arbete varande artilleriet, skall ryska flottan vara i stånd att bjuda hvilken europeisk sjömakt som helst spetsen. Som ett bevis på, att storfursten aldrig varit beröfvad sin kejserl. broders gunst, anföres med rätta det faktum, att de genom hans inflytande utnämnda ministrarne Reitern och Golownin ännu i dag sitta qvar vid sina befattningar, fastän talrika motståndare ständigt sökt störta dem. Nu står särskildt den förre, finansministern, så mycket fastare, som han lyckats afsluta ett betydligt lån (å 6 mill. p. sterl.) utan stora svårigheter och på jemförelrevis goda vilkor. Detta nya lån — officielt kallas det det engelsk-holländska, emedan londonerhuset Baring Brothers öfvertagit det i förening med Amsterdamerhuset Hope Å C:o — är visserligen realiseradt till ansenligt lägre kurs än föregående likartade finansoperationer å statens sida, men man bör ej heller glömma, att det är det temte lånet sedan Krimkrigets afslutande. Sedan dess har statens förskrifningar till förräntande af statsskulden tilltagit med flera millioner och bekämpandet af det polska upproret hsr slukat så omätliga summor, att endast genom dem en betydande nedsättning af statskulden kunnat åstadkommas, om de användts för detta ändamål. Men ödet har icke medgifvit, att dessa summor skulle bli på ett så fruktbringande sätt använda, och millioner på millioner ha slukats af ett blodhaf, utan att man ännu kan derpå se något slut. Den andre af de nämnda ministrarne, Golownin, chefen för departementet för den allmänna undervisningen och äfvenledes en protege af storfursten, är en man at den sällsyntaste och mest omfattande bildning, fastän han hvarken som lärd eller Adrnminiotrativ ambetaman kan amHLAO mad