löda på stridsplatsen och sörjer dem, måste för ett kädant pris en värdig lön vinnas. 2:0. Om danska regeringen redan före denna strid lagt ett odrägligt ok på de tyska hertigdömenas skuldror, så har dess förfarande uuder stiden gjort den fullkomligt oförmögen, att vidare kunna råda öfver desamma. Den nationala förbittring, som hon der utstått mellan den danska och den tyska befolkningen och stegrat till sin högsta höjd, gör de förras fredliga och drägliga existens under det danska herraväldet omöjligt. . Vi anse det tyska Slesvigs och Holsteins utsöndring från Danmark och deras förening till ett helt, vare sig under en egen landsherre och en mäktig tysk stats verksamma skydd, eller såsom en del af denna senare, för den enda lösning, som motsvarar de offer vi bragt samt lofvar varaktig fred och välgång åt de deri intresse-ade. Allernådigste konung och herre! Det preussiska folket, derom äro vi förvissade, skall icke sky något offer, för att sätta eders K. M:t i stånd, att med all kraft fullfölja denna lösning. Vi anse det som en helig pligt mot fäderneslandet såväl som mot våra fallna bröder, att påyrka det deras blod icke må hafva flutit sorgäfves, — att det må bära en frukt, för hvilken Preussen i all tid må kunna tacksamt tänka på sina hjeltemodiga uppoffringar. I djupaste vördnad framhärda vi E. Kgl M:ts allerunderdånigste, tropligtigste undersäter.