got parti och att icke verka för något partis intressen, en urakddtenhet, som inom vår nuvarande representation räknas till de sju dödssynderna. Onekligen är det en sanning att han ej besitter den käppraka hållning som alla medelmåttor uppskatta högst bland menskliga egenskaper, förutsatt att de sjellve deraf äro i besittning. Mon hr L. tillhör deras antal som icke absolut får mätas med samma måttstock som medelmåttorna. Emellertid är det naturligt, att då just dessa med sin egen tumstock fingo mäta hr L., då skulle han der vid komma till kortd. Se här ett par exempel derpå. Vid sistlidne riksdag insattes hr Lallerstedt i samma utskott, der han älven riksdagen törut erhållit plats, nemligen i Bankoutskottet. Det ir otvifvelaktigt, att han älven der gjorde stor nytta; men jag är fullt öfvertygad om att hans placering i ett annat utskott skulle varit mera gagnande. Vid de begge nyssnämnde riksdagarne insattes hr Rinman och hr Schenström i konstitutionsutskottet, begge fullkomliga typer för den der käppraka hållningen? — det är obestridligt. Men deras politiska vyer intaga töga mer än några fots omkrets, och i medelpunkten skåda de alltid med stor tillfredsställelse sin egen bild. — Man bör icke förbise att det är i konstitutionsutskottet, som regeringens politiska system skall granskas: med ledning dels af de föreliggande statsrådsprotokollen, och dels af de diplomatiska aktstycken af hvilka endast nämnde utskott eger rättighet att begära del. Visserligen äro hrr Rinman och Schenström hedersmän i ordets vackraste bemärkelse och den förre derjemte ganska gammal riksdagsman; men förstnämnde egenskap medför dock icke någon absolut rättighet till plats försrädesvis i konstitutionsvtskottet, icke heller den sistnämnda omständigheten, enär hr Rinman såsom representant är i politiskt hänseende en obetydlighet, och endast i det fall framstående att han ytterst påpassligt inställer sig vid alla sammankomster i hufvudstaden, vid hvilka han är berättigad att tillstädesvara, då han vanligen yttrar några ord som hafva, Sd egenskap som Py thias uttalanden, ocf Yändigt auvändas der något tomrum skall fyllas) Hr Schenströms mest framstående egenfå deremot ligga i hans superlativa tvärsäkerhet, hans imposanta korpus och hans oaflätliga bemödanden av framträda såsom den allenastyrande borgmästaren i en småstad. Hans politiska studier, hans erudition på detta område, äro för alla och sannolikt för honom sjelt äfven helt och hållet okända. Hans åligganden att i konstitutionsutskottet noggrannt nagelfara regeringens åtgärder råkade stundom så i konflikt med åtskilliga Vömmande omständigheter, att han t. ex. vid ett af de mest kritiska tillfällena i konstitutionsutskottet i stället för att der infinna sig, eller ditsända en suppleant, begat sig ut till krigsakademien vid Carlberg, der hans gosse skulle undergå examen. Det var icke första gången som man gjorde den reflexionen, att representanter icke böra hafva söner vid krigsakademien. Det skulle innebära mer än en förnärmelse om någon ifrågasatte det icke hr Lallerstedt i alla hänseenden bättre än de begge här omnämnde herrarne skulle fungerat såsom ledamot i konstitutionsutskottet. Men det förefaller nästan som befarade de öfriga utskotts— att bland sig se en Saul. Genom ) Det tog sig onekligen mer än komiskt ut då nämnde representant, som erhållit de flesta rösterna vid riksdagsmannavalet i hufvudstaden, ledamoten i konstitutionsutskottet, det företrädesvis politiska utskottet, väckte den riksvigtiga motionen — vom tinoch fyra-klämtningens afskassande i ståderna — en motion som ekonomiutskottet var nog maliciöst att med fem rader affärda och döda.