plats. Danskarne hafva förskansningar vid Fredrikstad, en plats belägen vid Eiderns utlopp i Nordsjön, och ha der uppkastat ett brohufvud, som är äfven af stor vigt för Dannevirkeställningen. Ehuru Fredrikstad odisputabelt ligger på slesvigskt område, förklara dock tyskarne att dess befästningar äro å tyska förbundets område. De tyska trupperna. hafva derföre erhållit befallning, att besätta äfven brohufvudet vid Fredrikstad. Danskarne skola ej lemna det utan strid ifrån sig, hvarföre vi kunna här vänta oss enj andra blodscen. Händelserna rycka således i hela sitt allvar med hvarje dag närmare sitt afgörande. Aftonbladet uppträder emot den förut omnämnda officiösa artikeln i Posttidningen, hvilken bladet förklarar måste desavoueras. A.-Bl. stödjer sina satser på skäl, hvilka onekligen synas giltiga. Det säger, att om Sverige ej gjort några invänningar mot upphävandet af kungörelsen af d. 30 mars, så mäste det följd riktigt ha varit derföre, att den blef öfverffödig genom grundlagsförslagets framläggande; att det är allmänt bekant både i Danmark och här, att det var först då underrättelse ingick att Fredrik VII vore farligt sjuk, som order pr telegraf gafs härifrån att icke underteckna, bvilket eljest skulle skett omedelbart efter grundlag sförslagets antagande; att danske konseljpresidenten Hall vid grundlagstörslagets behandling inom riksrådet förklarat, i strid mot P. T:s utsago, att svenska regeringen ej blifvit omfrågad ang. grundlagen: Netop mellem den danske og den svensk-norske Regering finder der om dette Spörgsmaal, som lykkelig om alla andre, den fuldstiendigste Överensstemmelse Stede, hvilket yttrande mycket bidrog till att förslaget blef antaget, utan att svenska ministern i Köpenhamn gjorde någon protest; och slutligen att vår utrikesminister skulle omöjligen kunna betrakta grundlagsför slagets antagande såsom en inkorhoration af Slesvig, då det endast innebär en reform i det. förut existerande riksrådets sammansättning och lemnar Slesvigs ständertörsamling och an dra särskilda institutioner alldeles orubbade. Aftonbladet bekrättar, att nya depescher afgått från Stockholm till de underhandlande makterna om, att Sverige ej skall kunna underlåta att aktivt verka för Danmark, om Ridergränsen kränkes. Danska tidningarne vederlägga på det bestämdaste och förklara för alldeles sanningslösa de uppgifter om upproriska rörelser i Köpenhamn, som IIandelstidningens korrespondent meddelat. Det har ätven förvånat oss, att vår korresp. i Köpenhamn ej haft ett ord att säga om dylika demonstrerande uppträden. Den officiösa franska tidningen Patrio yttrar i en artikel öfver danska trågan: -Danmark har flera gånger före-lagit nya förändringar (af forsattningsförhällandena). för ordnande al Holsteins ställning; alla hafva framkallat långa debatter och blifvit asslagna. I förtviflan öfver saken, har dansk-slesvigska representationen (riksrådet) nyligen, genom en mera detaljerad författning, bekräftat den ställning som skapats åt Danmark och Slesvig genom tyska förbundets egen vilja. Hvad man nu sordrar af Danmark, såsom ett tillfredsställande al ouppsyllda forpligtelser. skulle således icke vara någonting annat än återvändon till ett förflutet, som är erkändt vara omöjligt, och till försök, hvilka redan förut hafva strandat. Vi ekola tillägga, och detta tyckes man alltför mycket glömma, att den nya danska grundlagen, som endast berör de gemensamma angelägenheterna, lemnar Slesvigs särskilda författning, som gäller sedan 1855, alldeles orubbad. Slesv gs innevånare hafva full rätt att regelbundet uttrycka sina önskningar och, om de skulle finna det lämpligt, tillochmed uttala sig för en närmare förening med Danmark. Det är saledes en stor oriktighet och en stor orätt att anse grundlagen af d 15 Nov. för en inkorporationsakt. De anspråk, som de tyska makterna resa i denna fråga och hvilka nu utgöra höjdpunkten för sörvecklingen mellan Danmark och Förbundet, kunna endast härleda sig af Tysklands beslut, att indraga Slesvig, ett i sjelfva verket alldeles danskt land, un.der fö bundsdagens jurisd ktion, Times berlinerkorresp. omtalar, att Preussen för närvarande har under byggnad i England ett pansarfartyg, som skall bära namnet ÄArminius. Det har tvenne torn, af hvilka hvartdera skall bära två 48-pundiga kanoner, och skall kosta omkring 80,000 p. sterl. Det säges nu, att icke prins Friedrich Carl af Preussen, utan den från 1848 bekante fältmarskalk Wrangel skall ha öfverbesälet öfver tyska trupperna, i händelse det kommer till krig. Lagstiftande församlingen i Frankfurt har beslutat anmoda senaten om, att teckna 100,000 thaler af stadens medel till augustenborga13A