JOH VIA TYVIIOD A4 EO 6 pv PÅ Capo Blanco och udden Salinas på ön Majorsamt vid inloppet af floden Gambia : vel e kusten al Afrika; 5:0) dels nyanlagd syr i norra sidan at ön Texel, dels förändring af qyren å ön Terschelling uti Nederländerna; ) dels möjligen inom kort inträslande upphörade at fyren från det höga fyrtornet på Spurn-point vid inloppet till 22 floden, och dels tillämnad förändring af bojarne på Lynn Knock i ethe Washpå kusten al Linkonshire, samt nyanlagd fyr vid Contis i (iascogne. Telegraslsorbindelse med Indien, Times! lör d. 12 d:s har öfverraskat sina läsare med underrättelsen om, att inom kort en expedition kall afgå från England, hvilken är fullståändigt utrustad till att sätta England i direkt telegrafförbindelse med Indien, så att man, om allt går väl, skall till nästa vår hvarje timme på dagen kunna halva meddelanden i London n Madras, Kalkutta och Bombay. Alla förberedelserna halva 1 största ty sthet träffats af regeringen, och endast några få vetenskapsmän ha varit kunniga om den uppgjorda planen. Ledningen at verket är anförtrodt åt otverstelöjtn. Patrick Stewart, som förut anlagt telegrafledningar i Indien, samt sir Charles Bright och Latimer Clarke, och under deras villsyn har kabeln med största omsorg fabricorats af Henley i North Woolwich. Det anes nu bevisadt, att orsaken till, att försöket med den stora kabeln genom Atlantiska Hatvet uttöll så olyckligt, måste sökas i det sätt hvarpå elektriciteten användts; man trodde sig genom begagnandet af en öfverdrifvet stor elektrisk kraft gilva signalerna större hastighet, men en sådan kraft, som der blef använd, skulle ingen linie kunna fördraga. och man har nu insett nödvändigheten af att moderera kraften samt icke försöka underhafstelegrafering på längre distans än 600 engelska mil. Meningen är att nedlägga kabeln i Persiska viken och förbinda Kurrachee med den nuvarande linien öfver land till honstantinopel. Man har föredragit den nu bestämda linien, emedan det längs med ,-delar utaf den går en i fullkomlig ordning varande turkisk telegrafledning, nemligen från Konstantinopel till Bagdad. Deuna linio går från Skutarl midtemot Konstantinopel öfver Diarbekr och Mossul (det gamla Ninive) till Bagdad. På den stora sträcka, som går från Bagdad till nordliga delen af Persiska viken, göra åtskiliga arabiska stammar anspråk på herraväldet, och regeringen i Konstantinopel har här alls ingen makt. Linien måste derföre här ledas ängs gränserna af Arabien genom ett territorium, som tillhör en af de mäktigaste stammarne, hvilken skall vara i stånd att skydda den emot de andra, och om hvars ifver man rott sig kunna försäkra sig genom ett ärligt bidrag af 1,000 p. sterl. Dessutom skall sannolikt en annan linie bli lagd från Bagdad ötver persiska gränsen, Teheran, Ispahan och Shiras ned till Persiska vikens kust vid Bushire, så att det, äfrven om araberna visa sig ovilliga att skydda sin linie, likväl alltid skall finnas en annan linie genom Persien. Fartygen skola afgå med kabeln från England i slutet af September, och nedläggningen i Persiska viken skall kunna börja i Januari eller Februari månad nästa år. Hela omkost naden för underhatsdelen af linien skall uppgå till c:a 350,000 p. sterl. Langväga resa. Från Chicago i Amerika berättas, att till denna stads hamn nyligen ankommit ett norskt fartyg som uppväcker allmän nyfikenhet. Det är mycket litet, och likväl har det öfverfarit Atlantiska hatvet, passerat den farliga S:t Lawrencesloden och de stora amerikanska insjöarne. Det lilla fartyget är omkri ing 63 fot i längd, 17 fot bredt lt fot dj upt i rummet och har blott en mast Det har gått direkte från Bergen till Chicaga och lemnade förstnämnda hamn d. 11 April Resan varade i 96 dagar. Lasten utgöres a sill, kabiljo och salt. Besättningen består a sex man, kaptenen och kocken inberäknade Fartyget hade hatt en mycket obehaglig res: och hindrats af motvind nära nog hela tiden Vågorna sköljde ofta alldeles öfver der bräckliga farkosten, spolade allting frår däck och gjorde beständig pumpning nödvän dig. Då det lilla fartyget gick uppför elle uttör de ofantliga vågorna, bildade dess kö ofta en 45 graders vinkel mot horisonten, ocl hade det ej egt så utmärkta egenskaper son sjöbåt skulle det ovilkorligen ha gatt till bot ten, utan att någon sedan kunnat berätta des historia. Signora Adelaide Ristori med sitt eg na teatersällskap uppträder f. n. å Stadt-tea tern i Köln. Den stora skådespelerskan ha uppträdt såsom Medea i Legouves sorgspe af samma namn samt som Maria Stuart. c En ny litterär tidskrift har börjat u! gifvas i Paris. Den kallas Le Pamphlet oc elräknar Michelet, Paul Meurice, Lauren Picha Jules Simon, Eug. Pelletan, Vaiquerie m. t