Kan man undra öfver att ett sådant svar emottagits med harm och ovilja? 1 Moniteur meddelade d. 22:dre d:s det ryska svaret till Frankrike. Furst Gortschakoff betonar deri, att stormakterna äro solidariska gentemot sträfvandena at de revolutionära elementerna i alla länder, hvilka elementer nu koncentrerat sig i Polen och sålunda gifvit frågan en europeisk karakter. Franska regeringen bör desto mera härå fästa sin uppmärksamhet, som en af de förnämsta härderna för agitationen finnes i Paris. Den polska emigrationen har, med begagnande af sina relationer, organiserat ofantliga sammansvärjningar, hvilka missleda den allmänna meningen i Frankrike genom ett systematiskt förtal och skola underblåsa oroligheterna i konungariket Polen genom lemnandet af materiel hjelp, genom skräcken af en hemlig komite och framför allt derigenom, att de utbreda den öfvertygelsen, att en verksam inblandning skall ske utifrån till förmån för de vansinnigaste upprorsplaner. Denna inverkan är förnämsta kallan till den rörelse, som den förutan redan skulle slocknat under lagarnes makt och inför massornas likgiltighet eller motstånd. Der bör man söka den sedliga orsaken till detta pinsamma tillstånd, hvars snara upphörande franska regeringen begär i fredens och mensklighetens namn. Helt säkert skall Frankrike ej låta missbruka sitt namn till förmån för revolutionen i Polen och Europa (!) Det ryska svaret till Osterrike meddelas äfven. Det karakteristiska deri är, att furst Gortschakoff ständigt går ut derifrån, att Österrike har ett annat intresse i den polska frågan, än England och Frankrike samt delar denna uppfattning med Ryssland. Kabinettet i Wien uppmanas derföre mycket ifrigt till särskilda underbandlingar, och den ryska depeschen framhåller utförligt fördelarne af en konferens mellan delningsmakterna. Vapenstilleståndet omnämnes ej med ett enda ord, och hvad de sex punkterna angår, heter det, att de till hufvudsaken icke innehålla annat, än hvad kejsar Alexander redan medgifvit Polen, hvilket gref-e Rechberg ju äfven sjelf medgifver. Denna depesch, som kunde ställa Österrike i ett mycket tvetydigt ljus hos vestmakterna, har haft till följd, att grefve Rechberg ögonblickligen nedlagt en mycket kraftig protest i London och Paris mot berättigandet af de ryska insinuationerna. I depeschen, som afsändts till Österrikes gesandter i de nämnde tvenne hufvudstäderna, grefve Apponyi och furst Metternich, forklarar grefve Rechberg det vara alldeles ogrundadt, 1) att Österrike i sin depesch af d. 18 juni skulle ha förutsett och godkänt Rysslands vägran, att deltaga i en konferens mellan de åtta makterna; 2) att det kan uppställas någon jemförelse mellan Österrikes polska provinser och konungariket Polen, och 3) att Österrike något ögonblick kan tänka på att deltaga i en speciel konferens med Ryssland och Preussen. De båda gesandterna bemyndigas att om dessa punkter gifva Russell och Drouyn de Lhuys de bestämdaste försäkringar, emedan Österrike redan anser sig så bundet vid vestmakterna, att det ej kan inlåta sig på särskilda förhandlingar med Ryssland. Den österrikiske gesandten i Petersburg har fått härmed öfverensstämmande instruktioner, och han har isynnerhet ålagts fästa furst Gortschakoffs uppmärksamhet derå, att grefve Rechbergs yttranden om konferensen mellan de åtta makterna missförstsåtta af ryska kabinettet. Presse tillägger, att Österrike bestämdt tillbakavisar ryska förslaget om en konferens mellan delningsmakterna och fasthåller de sex punkterna oförminskade. Från Czernowitz skrifves d. 23, att polska insurgenter natten förut sökt från Moldau gå öfver Pruth, men förhindrade af rysk gränsvakt från att beträda Bessarabien, dragit sig tillbaka till Moldau. De ryska familjerna, och embetsmännen med tullkassan flydde öfver till österrikiska området. Patrie oftentliggör en hemlig skrifvelse från en högtösterrikisk tjensteman i Krakau till en d:o vid polisen i Warschau, och hvaraf man finner, att hemlig öfverenskommelse ingåtts mellan flera österrikiska och ryska tjenstemän. Från Tiflis skrifves, att storfurst Michael lemnat i uppdrag åt general Leli, att utföra ett hemligt uppdrag till Grekland. I Grekland råder fullständigt lugn. Nationalförsamligen har förklarat kongl. slottet,