sw 191 ALL SIULKA DTGÄIIGCII, Ja älVen LIL ITalien, för hvars sak han alltifrån ungdomen hyst ett så varmt och lifligt deltagande, talade han i hårda och hjertlösa ord, då han trodde sig se tecken till, att italienska folket ville resa sig till en kamp för Venedigs befriclse. Men förhållandena hafva efter hand utvecklat sig så, att noternas tid snart kan vara förbi. Skall England lugnt åse, att Ryssland för ett utrotningskrig mot polackarne, fastän regeringen genom sitt diplomatiska upptridande hos dem väckt lifliga förhoppningar? Skall England sortsara med att stå ott passivt vittne till det borgerliga kriget i Nordamerika och göra sig hatad af båda parterna, under det Frankrike, som har en stor arma i närheten af stridens skådeplats, hari sin makt att försäkra sig om en trofast och iframtiden mäktig allierad i den ene parten? Detta är skrågor, som nu måste atgöras och hvilka tyckas ej kunna tåla lång betänketid. Kejsar Napoleon har sträckt ut sin hand till England, men hans ställning är ännu sådan, att han kan vända sig åt andra sidor, och det skall i alla fall icke öfverensstämma med hans eller Frankrikes värdighet, att han står länge och väntar förgäfves. Under sådana omständigheter är det icke osannolikt, att en ohjelplig splittring kan hafva uppkommit inom engelska regeringen, isynnerhet som dess medlemmar tillochmed offentligen uttalat sig på olika sätt om de vigtigaste politiska frågor. Blir lord IClarendon utrikesminister, är alliansen med Frankrike fastare beseglad än någonsin, och de tvenne makterna skola stå vid hvarandras sida både inom Europas råd och på stridsplatsen. Den mera förtröstansfulla hållning, som Torrierna på sista tiden intagit, antyder emellertid, att de hysa grundadt hopp om att åter kunna träda till rodret, så snart kabinettet icke kan bestå längre i sin nuvarande sammansättning. För Nordstaterna ogynsamma underrättelser hafva ingått från Amerika. Sydtrupperna hafva fördrifvit nordtrupperna från Macconnelsburg, hvilken plats de förra besatte samt derefter med en styrka af 10,000 man ryckte vidare fram i Pennsylvanien. Denna division är synbarligen förtrupperna under Ewell. — Enligt Newyork Herald kan ett slag mellan de båda hufvudarmeerna först väntas om några dagar; den första allvarliga sammandrabbningen skall sannolikt ega rum vid Harpers Ferry. — Af allt detta framgår, att sydtrupperna närma sig Washington alltmera, med plan att från olika håll marschera på denna Nordens hufvudstad. Nordgeneralen Milroy, hvilken som bekant utrymde Winchester för de anryckande fienderna under Ewell och under sitt aftåg åsamkades af de förföljande sydtrupperna så svåra förluster, att han af 7,000 man blott förde 1,700 man med sig till IIarpers Ferry, tadlas skarpt för sin oduglighet. Sydtrupperna påstå sig vid detta tillfälle ha tagit 6,500 fångar, 2,800 hästar, 500 vagnar och magasiner till ett värde af 2,000,000 dollars. Den söderifrån längs Mississippi anryckande nordgeneralen Banks angrep Port Hudson d. 14 juni, för att kunna verkställa sin förening med general Grant, som han skall understödja vid Vicksburg, men blef tillbakaslagen med 700 å 1,000 mans förlust. Han nödgades draga sig tillbaka inom sina uppkastado förskansningar, men är äfven der illa hotad, emedan sydtrupperna omringa honom, för att afskära honom återtåget. En aunan för Amerika vigtig omständighet är, att Frankrikes otficiela tidning Moniteur nu låter för första gången bemedlingen i Amerika synas likbetydande med Sydstaternas erkännande. Hittills har man alltid undvikit detta ord. Med sina rustningar kunde Frankrike lika mycket afse eventualiteterna i Amerika som en konflikt med Ryssland. Dessa rykten äro oaktadt all dementi icke något hjernspöke. Man sätter 80,000 man på krigstot; men divisionsgeneralerna hafva tillsagt, att förbjuda officerarne tala om dessa förberedelser. Det säges att i september ännu en division infanteri skall afgå till Mexico. Af de i detta senare land gjorde kringsfångar skola 300 arbeta, på general Foreys befallning, vid jernvägsanläggningen från Vera Cruz till Orizaba. 200 andra äro sysselsatta med att borttaga de i buebla uppförda barrikader. Franska generalerna Marquez och Bazaine äro på olika vägar under marsch mot Mexico, den förre med 6,000, den senare med 9,000 man. Bland de tappra, som förärats med Hederslegionen, är äfven hussaren Borde, hviken i säktningen vid San Pablo del Monte d. 5 maj erösrade ett fientligt standar. Enligt parisertidningen Mmorial diplomatique skola representanterna för de åtta makter, som deltagit i wienerkongressen, samlas i Brissel, för att underteckna det internationela dokumentet om Scheldetullens upphäfvande. Familjen Rothschild skall med det snaraste samlas i Paris, för att fatta beslut om förflyttandet af deras neapolitanska hus från Neapel till Bom. ma —— 2: —-— L — — — Å -. — —