Berlin meddelar, att Rysslands utrikesministel furst Gortschakosl. d. 6 d:s skulle förelägg: kejsaren förslag till svar på de trenne stor makternas noter. Svaren skola ljuda förson liga och fredliga; men de skola ej bli afsän da förrän i medlet af juli (nya stilen. Från franske utrikesministern ha afgåt depescher till franske gesandten i Paris, sanna. likt med innehåll att Ryssland måtte skynda med sitt svars algifvande, för hvars skull den största otålighet råder såväl i Frankrike som annorstädes, en otålighet som för öfrigt äfven visar sig i en uppsatts uti den officiösa France, som säger, att om ryska kabinettet vill dröja med sitt svar på noterna, tills den engelska parlamentsdebatten om Hennessys förslag egt rum, så skulle detta dröjsmål kunna vara länge, ty parlamentet vill just vänta med sin debatt på det ryska svaret; men så kan det ej vara, ty Ryssland har det största intresse af att ett slut göres så hastigt som möjligt på ovissheten. Inom Englands underhus har Warner frågat, om det vore sannt, hvad några franska tidningar hade antydt, nemligen aut England bundit sig så, att dess neutralitet skulle vara omöjlig i händelse af ett krig om polska frågan. Lord Palmerston svarade, att England i denna sak icke ingått någon bindande sörpligtelse med någon makt. Ungland kunde handla i öfverensstämmelse med händelsernas utveckling så som dess intressen fordrade. Russell har ej såsom parlamentsreserenterna uppgifvit, sagt, att general Muraview icke gifver de qvinnor i Lithauen knut, som bära sorgdrägt. Han har tvärlom sagt, utan att dock vilja gå i god derför, att en resande berättat honom, det han sjelf varit åsyna vittne till, huru polska damer piskats af ryska soldater. I ett bref från Vilna, dateradt d. 25 juni, skrifves härom: Muraviev hade gifvit befallning om, att slita sorgklälerna af qvinnorna på Vilnas gator. Soldaterna hafva utfört dessa befallningar på det mest råa sätt, genom utdelande af kolsstötar och knytnäfslag. HEn stor folksamling uppstod, man rusade på soldaterna och räddade ett olyckligt offer ur deras händer. Soldaterna angrepo då med bajonetten den värnlösa hopen; 40 personer blefvo på detta sätt mördade. Vi hafva dessa uppgifter af en vid tillfället närvarande person. Vilnas citadell är uppfyldt med fångar. Hvarje fånge, utan afseende på ålder eller helsotillstånd, erhåller till föda endast 2 bröd och Y; kanna vatten om dagen. En bötesumma af 25 rubler ålägges de qvinnor, som arresteras i sorgdrägt; upprepas det, skola de betala 50 rubler, och tredje gången skola de motspänstiga dömas som personer, hvilka taga del i upproret. De ryska agenterna arrestera på gatorna de sorgklädda qvinnorna, kasta dem med våld upp i en vagn och föra dem till polisbyrån, der de groft förolämpas. De rikare betala böterna, men omkring 20 fattiga qvinnor, som ej kunde betala, hafva blifvit piskade. Några hafva fått ända till hundra slag knut. I fängelserna uti Vilnas citadell finnes en hop qvinnor, som arresterats för förseelser af detta slag; flera utaf dem (jag vill särskildt nämna mlle Marie Lapasink, tillhörande en lysande familj i distriktet Lida) hafva hängt sig i sina celler, andra har dött i sitt fängelse af förfäran, förtviflan eller dålig behandling. Kyrkorna omringas under gudstjensterna af polis och soldater, hvilka ha i uppdrag att vaka öfver fruntimren vid deras utgång ur kyrkan. Vid dessa tillfällen är det minsta sorgetecken eller hvarje annan förevänning tillräcklig att föranleda väldsgerningar och nya prosaneringar af Guds hus. I Italien råder stor indignation mot Ryssland, emedan den underrättelse ingått, att de italienare som tillfångatagits i den strid, deri Mello omkom, äro ställda inför rätta och sannolikt skola dömas att deporteras till Siberien. Ryktet om lord Russells utträde ur hnylands minister tyckes vinna alltmera stadga. Danska Dagbladet gör af denna anledning några betraktelser: Det högst olika handlingssätt de båda ninistrarne (Palmerston och Eussell) iakttagit Ötveroch Underhuset, då den polska fråsan bragtes å bane inom parlamentet, har nöjligen haft sin grund i en väsendtlig meningskiljnad; i alla hänseenden påstås, att Rusell mycket illa upptagit, det lord Palmerston itan vidare omsvep gjorde underhuset bekant ned de sex punkter. som äro anbefallda 81