befrukta och beherrska. I förening med de slaviskt-ryska elementet skall det icke bli svårt för polackarne att göra dynastien Romanoff national, borttränga det tyska elementet från regeringens sfer, för att ersätta det med det polska och bana väg för den inre friheten i Ryssland. Markis Wielopolskis stoltaste tanke skall vara, att han, liksom Cavour, en gång må få upplefva den dag, då slaverna börja den så länge förberedda kampen mot sin arffiende. — — Angående denna anslutning mellan Ryssland och Polen, torde ordspråket medan gräset gror, dör kon vara lämpligt; d. ä. polska nationen kan dö, qväsd al Ryssland, innan detta på här angifna väg blir nog ordnadt att kunna mottaga den europeiska bildningen och den frihet, för hvilken Polen kämpar. De officiela ryska organerna Kiewer Nachrichtonoch Russische Invalide bekräfta nu äfven resningen i Rysslands vestliga guvernamentor och att insurgentband verkligen sinnas till derstädes. Det förra bladet berättar, att i Volhynien alltjemt bildas nya band, och det senare, att Rozyckis kår bibehåller Big vid Lubar och förstärkes. Vidare anföres, att ott band besatt Lubar, att andra visat sig i områdena Åytomierz, Jaslaw och IJwiahel i Volhgnien och äfven förstärka sig derstädes; att band bilda sig i distrikten kiew och åadomysl. I guvernementen Smolens och Czernigow ej allenast existerar upproret, utan vinner äfven der utsträckning. Derjemte omtalas, att guvernementet Mohilew nyligen försatts i belägringstillstånd. Dess ofliciela ryska uppgifter tala mycket. I Wilna rasar den nye guvernören Muraview med en grämhet, som ytterligare ökar ryska regeringens blodlista. Den i går omnämnde presten Konarski afrättades offentligen medelst hängning i Warschau, derföre att han som sältprest åtfoljt och genom predikningar uppeldat flera friskaror mot ryssarne. I Frankrike hafva några omval till lagstiftande kåren egt rum. I Paris segrade oppositionskandidaten Gueroult, likaså segrade oppositionen i departementet Charente, i Havre, Versailles, och Lyon; deremot vunno regeringens kandidater öfverhand i Bordeaux, Cambrai och öfra Rhendepartementet. — Det tros allmänt att kejsaren afvaktat denna utgång, för att derefter bestimma sig för hvilka åtgärder han skall om någon tid vidtaga. För Österrike uppstå nya bryderier. De czeckiska deputerade från Mähren och Böhmen hafva beslutat ej begifva sig till riksrådet i Wien, hvarigenom åter fem millioner österrikiska statsborgare icke representeras i det sig så kallande parlamentet. Från Berlin skrifves, att preussiska regeringen bestämdt beslutat, att i nödfall ingripa direkte mot kommunalmyndigheterna, genom att upplösa dem och låta kommissarier förrätta deras tjenst. De nya valen behöfva i så fall ej förrättas förrän efter 6 månader. I afseende på deputationen från Breslau förnimmes nu, att konungen sändt det till honom egenhändigt adresserade brefvet från deputationen obrutet till inrikesministern, som. låtit tillställa deputationen det med yttrande, att II. M:t hvarken vill emottaga deputationen eller någon adress. Det är allvarligt frågan om en öfverenskommelse mellan alla tidningarne inom den preussiska monarkien, att anordna en deputation, som skulle vända sig till konungen eller i värsta fall till hr Bismarck, med hotelse att sluta med allt plublicerande, tills han återtagit sina förordningar. Denna kombination, säger en korresp., skulle ha en omedelbar verkan, så snart konungens eller hans ministers svar blifvit bekant. Skall man skrida ända derhän? ... Dystra rykten hviskas, jag vill ej tro derpå; men det finnes förelöpare hvilka erfarenheten ger oss rättighet att beteckna såsom verkliga faror!. — Det skall allt dröja en tid.