Fran Utlandet. Man tyckes ig Italien vara vida mera be låten med den nye miuisterkombinationen, är man först väntade. Pasolini beskrifves såson en energiek man och af hans kolleger vän: tar man kraftiga handlingar för landets inre organisation, medan man deremot synes 1 den utländska politiken vilja föredraga, att såsom Emile de Girandin rådt Italien, göra sig så litet som efter slaget vid Novara, för att vid läglig tid desto eftertryckligare inhemta det försummade. Tidningen Opinione yttrar om Pasolini: Grefve Pasolinis politiska åsigter utgöra icke någon hemligbet. Han tog afsked från sin befattning såsom president i Milano, då kabinettet Ricasoli afträdde, och han står på vänskaplig fot med de anseddaste männen ur den gamla majoriteten. Det är ej något trifvel underkastadt, att grefve Pasolini uppfattar de svårigheter, som äro förenade med den nuvarande ställningen. Kabinettet Ratazzi har fallit, emedan dess ursprung legat utanför parlamentet: ett nytt kabinett, som verkligen vill ha lif, inflytande och kraft, måste framför allt vara parlamentariskt och dess program måste fritt och uppriktigt uttala de grundsatser och idger, som utgöra majoritetens inom parlamentet. Fastän kabinettet Rutazzi drog sig tillbaka, innan något högtidligt votum afgitvits, så har likväl inom landet den öfvertygelsen befästats, att den gamla konstitutionela majoriteten, sedan den nu på nytt gestaltat sig, utgör en kompakt massa. Den nuvarande majoriteten inom parlamentet skall, om