vergår till den kongl. srån 1 juli 1863; från den dagen äro de tu rivalerna ett. — Det berättas att Kongl. teatern till tidigt på våren engagerat ett italienskt operasällakap under direktion af en signor Orsini. I detta operasällskap befinner sig en sopran-sängerska af europeisk ryktbarhet, signora Zelia Trebelli, som nyligen tjusat Berlinerpubliken. — Mindre teatern har gifvit Schillers Don Carlos särdeles förtjenstfullt visserligen men man har funnit pjosen för lång och det är den också, till och med tyskarne säga detta. När på affischen står: I anseende till pjesens längd börjas spektaklet kl. 3, 7, så blir publiken rädd! och så har det också gått här. — Samma teater ämnar upptaga en pjes af ungefär samma skrot och korn som ÅDen ondes besegrare? och som i Tyskland gjort mycken lycka, nemligen ÅKätchen von Heilbronn, ett Volksstäck i flera afdelningar. Herren vete hvar hr Blanche haft sina ögon, då han i Illustrerad tidning kan säga att vester det långa och ihärdiga regnande som gjort denna höst mer än vanligt kulen och satt våra gator i det miserablaste skick, har jolmånaden ingått med en friskare luft-. Emot detta omdöme om vår granna höst, vågar jag protestera och hoppas få nära nog hela Stockholm på min sida. Nej, öfver regnig höst hafva vi ej hast att beklaga ose och ej heller har i år som andra år försports den vanliga Åveklagan öfver de höga vedpriserna, tack vare jernvägen, som utom ved i mängd tillför oss här ej förr sedda läckerheter i fiskväg, som gör att matsedlarne på våra källare stoltsera med rödspotter, kol: ja, hvitling och hvad det allt heter, för att ej nämna aykokt hummer, hvilken här har en strykande åtgång, oaktadt det nog höga priset 75 öre för en half något större hummer; ensamt af denna anledning vore det skäl att här föranstalta ett sådant der möte, som nyligen egde rum i Göteborg, till åstadkommande af nedsättning i jernvägs-trafiktaxan, ty det lär vara jernvägen, som, för att begagna en persons o-d, äter upp den sköna hummern för oss. Walfrid.