ssådana hemmansegare som förut tillhört anna riksetånd eller innehaft fullmakt på ordinari vbeställning i rikets tjenst. De andra stånder ha soretagit frågorna i den ordning de före komma i Konstitutionsutskotteta memorial. Presteståndet föranledde frågan om andr bekännare än den evangeliska lärans an vändande till lärarebeställningar i statens tjens en häftig diskussion, såsom naturligt var inon detta stånd; denna diskussion fortsattes i gål afton och slutade, märkvärdigt nog, med för slagets godkännande. Redan på f. m. upp trädde biskop Annerstedt med ett långt tal hvari han med hjertslitande stämma lade stån. det tungt på hjertat, att genom denna fråga afgjordes, huruvida Sverige längre skulle förbhfva ett ovangeliskt-luterskt rike; hr biskopens röst darrade vid desea ord, avettdropparne stodo på hans panna lika tätt som då doktor Säve häromdagen talade så varmt om vissa rektorers användande af spanska rör på lärjungarnes ryggar, och på läktaren väntade åbörarne att hr biskopen skulle nu, liksom vid andra högtidliga tillfällen, klämma till med folksången eller åtminstone med Herre, hela riket akta-. Men biskopen aktade sig dock derför, utan uppstämde i stället en bön om afslag, hvari naturligtvis hr Rundgren pligtskyldigast instämde. Frågan om årliga riksdagar bifölls redan på t. m. af borgareståndet. De båda Upsalarepresentanternes, hrr Henschens och Sundvallsons, ansträngningar voro forgäfliga. — Hos Ridderskapet och Adeln börjades diskussionen öfver denna fråga redan på f. m. För diskussionen då hinner ni etter våra tidningar redogöra; jag vill bär endast lemna en ytterst kort redogörelse för diskussionen i går afton, För er skull, m. h., tog jag plats på Riddarhusläktaren kl. 6 och uthardade der ända till kl. öfver 11, i sanning ej obetydligt om man betänker att läktaren var packad af herrar och damer och att de 66 gaslågorna och 12 stearinljusen i Riddarhussalen förorsakade en fullkomlig Madagascarisk värme, så der omkring 40 grader, kunde jag tycka. Attonens diskussion rörande de årliga riksdagarne öppnades af justitiekansleren von Koch, som i ett långt toredrag framställde en mangd af betänkligheter mot förslaget, hvilket tal. fann alldeles overkställbart, ty dels skulle man ej på så kort tid som fyra månader medhinna de väckta motionerna, än mindre sådana vigtiga förslag som t. ex. ny strafflag, ny rättegångsordning eller partiella ändringar i civillagen och flera andra förslag, och huru skulle man på så kort tid hiuna genomgå stat-rogleringen? Vidare ansåg tal. förslaget innebära vålor. 1809 års män hade val afvagt makt och rättigheter mellan de båda statsmakterna, ja så väl att man ej hos oss sorsport sådana ryckningar om makten hvaraf andra länder lida. Man borde derföre noga akta sig för att rubba denna fördelning at makten mellan folket och regenten. Tal. önskade derföre att det borde förblifva såsom det nu är och yrkade atslag. Ryttmästaren Lagerheim hyste alldeles samma betänkligheter som föreg. tal. och yrkade också afslag. Landshöfdingen i Wexjö gretve Carl Mörner, som var antäktad af en gemen snufva och hosta, påstod att han nu varit med vid så många riksdagar och hade så stor erfarenhet af förträffligheten i det närvarande, att det skulle vara olyckligt om det blefve ändradt. För landtadeln skulle det dessutom falla sig bra dyrt att ligga vid riksdagen hvartendaste år. Man borde åtminstone vänta med att bifalla denna fråga till dess man finge kännedom om det representationsförslag K. M:t ämnade framlägga. Presidenten i Hofrätten öfver Skåne och Blekinge hr Munck af Rosenschöld, ordförande i Konstitutionsutskottet, — FL—tt HILL