klädd med blått, å hvilken reste sig tvenne stora gyllene lejon, nedanför hvilka Sveriges och Norges vapen hvilade. Öfver denna tronupphöjning, hvars trappsteg ledde så långt ned, att man från kupgerna genast kunde uppstiga på densamma, var anbragt en dekoration af unionssamt svenska och norska flaggor, mellan hvilka på en sköld, krönt af en stor kunglig krona, syntes regalierna samt derofvan på en bandeau valspråket, ÅLand skall med lag byggas. Midt för tronen, mellan de båda amfiteatrarne presenterade sig ett särdeles vackert och smakfullt paru, hvilket återgaf banhallens stora hvalf, sedt utifrån. Under detsamma höjde sig i en tät lund af lefvande växter tvenne piedestaler, af hvilka den ena uppbar konung Carl XIV Johans och den andra konung Oscars byst, prydda med rika blomsterguirlander och genom sädana förenade med en transparent framställande en skyddsengel, som, stödjande sig på Sveriges och Norges vapensköldar, törtröstansfullt blickade mot höjden. På hvalsmuren lästes orden: Brödrafolkens fader och stambanornas grundläg9are, så anbringade, att första delen stod ötver Carl XIV Johans byst och den andra delen öfver Oscars. I sidohvalfven gnistrado i kronglas å ena sidan ,Den 4 November 1814 (dagen af Sveriges och Norges förening) och å den andra en 30 April 1855 (då forsta spadtaget togför. statens jeruvägar). Denna särdeles vackra dekoration var omsluten af blomstoroch äträdgrupper, ordnade till en halfcirkel. Öfver densamma, ehuru längre fram på pelar-raden höjde sig alven en vacker dekorauon, i hvilken i midten Konangens namn strålde i kronglas, omgitvit af tandraperier. På sidorna syntes å skoldar hertigarnes at Östergötland och Dalarnes namuchufler samt sinnebilder af de fyra riksstånden, alla sköldarne omgifna af fanor samt gröna guirlander. Från denna och den motsvarande dekorationen ofver tronupphöjningen lopte rundt omkring pelarraderna 1 hela banhallen grona gulrlander, hvilka uppburos at vapensköldar med de svenska land-kapsvapnen samt å kortsidorna af större flaggdekorationer, å hvilka, utom vapensköldar, afven funnos med grönt omkransade runda skoldar, å hvilka lästes: Den 4 November 1862. Amliteatrarne voro framtill prydda med drapperier i svenska nationaltärgorna, och öfver det hela gjöts, genom särskildt inledda gasledningar, eu strålande sken från orakneliga gaslågor. Stationshusets hvaltentrer voro utvandigt smyckade med vapensköldar och sandekorationer. A oden vestra syntes konungens namnchiffor midt under stora naalfvet och genom gröna guirlander var denna sköld forenad med Stockholms och Göteborgs vapen. Ötver sidohvalfven såg man hertigarnes namneliffer på sköldar, omgifna af fandraperler. Från detta hvalf ledde å omse sidor af jernvägsspåret ute i fria lulten, bort till vändskifvan, en vacker allee af flaggstänger, kladda med grönt och skoldar med lokomotiver m. m. samt forenade med rika, dubbla, guirlander. IIvarannan stång uppbar en flagga och hvarannan en blomsterkrans, öfver hvilken höjde sig en haltmänformig hacka, en sinnebild af jernvägsarbetena. Dessa båda rader af flaggstänger sforenade sig kring vändskifvan, bakom hvilken en särskild dekoration var gjord i en sorts tempelstil. Örver rika och väl anbragta gröna guirlander höjde sig här på tinnarne vapensköldar, omgifna af faggdekorationer samt öfverst omfladdrade af sju baner, af hvilka det mellersta och största på hvit grund framstallde en strålande sol. Denna yttre del at dekorationerna upplystes at talrika mareschaller. Kl. 6 e. m. öppnades ingången till den sålunda praktfullt utstyrda banhallen: hvilken inom kort fylldes af högtidsklädda personer. Omkring 2500 inträdeskort voro utlemnade. Samtliga damerna erhöllo sittplatser å amfiteatrarne, och å plattformen å ömse sidor af estraden togo stater och kärer samt enskilda persoper sin plats. Å plattformen närmast stationshuset uppmarcherade den ovanligt talrikt samlade frivilliga skarpskyttekären, under anförande af sin första kompanichef, samt frivilliga brandkären och bergningskären, civilt klädda med sina fanor. Kl. precist 7 c. m. anlände festtäget, och det var ett storartadt högtidligt ögonblick, då det med svenska riksvapnet smyckade lokomotivet sköt in genom banhallen, under hurrarop från den å jernvägstorget till ett oöfverskådligt antal samlade meniskoskaran samt under salut af artilleriregementet och musik från den tåget medföljande gardesmusiken. Sedan tåget, i hvilket närmast efter musikens öppna vagn befunno sig presterskapets deputerade, så ridderskapet och adeln, derefter de kungliga vaguarne, efter dem borgerskapets och sist bondestandets deputerade, stannat, uppsteg H. M:t Konungen samt hertigen af Östergötland och Dalarne å estraden, kring hvilken samlade sig de deputerade af rikets ständer. Sedan konungetti helsats med dånande hurraro af de i banhallen samlade, framförde linet: — — — — — — AMA — — — ö