den, belägen vid Göta Elf, 4 mil från Göteborg, inropades densamma, med sabriksbyggnad och inventarier, af grosshandelsfirman P. Körner C:o härstädes för 18,500 rdr. Handelstidningen har i sitt senaste ons: dagsnummer bemött en af solkskoleläraren J. Sandegren i Getinge insänd och i GöteborgsPosten nämnde dag meddelad uppsatts angående diskussionen vid senaste allmänna folkskoleläraremötet öfver folk-kolelärarnes aflöning och med vanlig belefvenhet yttrat sig väl icke kunna hoppas att Göteborgs-Posten ville omnämna detta beriktigande. Det skall dock vara oss ett nöje att kunna i en så ringa sak uppfylla en af Handelstidningens förhoppningar, helst vi måhända en och annan gång förut dragit ett streck ölver desamma och möjligen äfven framdeles någon gång kunna komma att så göra. Handelstidningens beriktigande innehåller, med afdrag af de personliga utgjutelserna, följande som rör saken: Vid mötet förekom frågan om folkskolelärarnes aflöning. Hr Hedlund hade mer än en gång framhållit nödvändigheten deraf att folkskoleläraren, på samma gång han borde vara sitt ansvarsfulla kall någorlunda vuxen, äfven borde ega sin anständiga bergning. Bland annat ar fördes detta i fråga om småskolors inrättande, då det sades, utan att någon invändning deremot ens försöktes, att då rikets församlingar, i allmänhet taladt, icke hade råd och aldrig kunde åläggas att väl aflona så många examinerade skollärare, som förhållandena kräfde (i en församling med blott 2000 invånare, eller 200 barn i skolåldren, erfordrades minst 4 skolor), så hade man blott att välja mellan de båda alternativerna: småskolor skötta af lärarinnor och en väl aflönad lärare, eller flera lärare, uselt aflönta. När nu aflöningsfrågan kom till tal, upplyste tal:n, att de första examinerade folkskollärarne i Göteborg hade 1000 rdr i lön jemte husrum och vedbrand, tvarjemte 30 rdr om året för dem insattes i ränteförsäkringsanstalten. Dessa löner voro visserligen ännu snarare för små, men kunde ej höjas, då folkskolan kräfde stora offer af kommunen. Såsom allmän regel för bela riket — med modifikationer efter olika landsändar — ansåg tal:n att man borde fastställa en årlig lön af 500 rdr, med en förhöjning af 50 rdr för hvart 5:te år, intilldess lönen uppginge till 750 rdr. (Förslaget var ställdt efter samma princip, som Elementar-läroverkets lärares afloning). Detta yttrande emottogs af mötet med bifall och mer än en lärare uttryckte derföre till proponenten sin tacksamhet. Sedermera söker H.-T. gendrifva hr Sandegrens af H.-T. påstådda uppfattning, att någon försåtlig afsigt skulle legat under förslaget, att till hvarje folkskola å landsbygden borde höra minst 2 tunnland jord. Handelstidningen vill härvid framdraga hr Ekström (tidskriften Föreningens? utgifvare), hvilken, såsom sjelf folkskolelärare, skulle hafva talat för anslåendet af 2 tunnland jord; men den som följt diskussionen öfver denna fråga bör godt minnas, att det just var olikheten mellan hr Ekströms anspråk i bemälde hänseende (1 tunnland) och andra talares, hvilka framkallade den egentligaste diskussionen, Som försvar för de 2 tunnlanden yitrar deremot, H.-T. riktigt: Meningen med do 2 tunnlanden var dock ej att lärarne skulle deraf taga uteslutande besittning, utan att en god del deraf skulle användas till skolträdgård, der hvarje barn skulle ega sitt planteringsland. På tal om II. T:s referater af sådana diskussioner, i hvilka hr Hedlund deltagit, så bafva vi från Wermland mottagit en skrifvelse af ,en ledamot i 10:de allm. landtbruksmötet, hvilken skrifvelse vi hkväl — troligen i strid mot hvad H. T. härvidlag skulle ansett sig kunna af oss hoppas — icke vilja i dess helhet delgifva, enär den karakteristik som deri gifves af hr Hedlunds sätt att referera sina egna yttranden, är hållen i en så skarp och häftig ton, att den icke ens kan återgifvas i en tidning, som H. T. eljest anser så , villig att mottaga all slags smädelse mot den och dess redaktion. Vi vilja derföre ur nämnde skrifvelse endast meddela hvad brefskrifvaren anför röran de en episod uti den vid landtbruk-mötet förda diskussionen mellan landsböfd. grefve Sparre och hr Hedlund i fråga om skogshushållvingen, hvilken brefskrifvaren säger att han, som satt mycket nära tribunen, och många jemte honom, uppfattat på ett helt annat sätt än det, hvarpå den blifvit refererad i Handelstidningen. — Brefskrifvaren yttra-: Undertecknad vill derfor försöka att återgifva den Cuddigaste? punkten i striden emellan de 2:ne förenämnde talarne. Herr Hedlund uppträdde, börjande ungefärligen sålanda: