sedan hon passerat förbi nonom. Det var en vacker qvinna, och han beundrade hennes mod. — Jag känner igen den der besten, sade han för sig sjelf, men hvem kan damen vara. Hunden var Scaramuccia, återvändande från en af sina marodörexpeditioner. Damen var Brigida på väg till Luca Lomis atelier. Några minuter före klockan nio intog presten sin post på gatan utanför Naninas fönster. Det var öppet, men hvarken hon eller hennes Lilla syster syntes deri. Han blickade ängsligt upp då klockan slog nio. Intet tecken syntes dock ännu på en minut. — Tvekar hon ännu? sade fader Rocco till sig sjelf. Just som dessa ord gingo öfver hans läppar, viftade den hvita mantillan ut genom fönstret.