— oo NN BED ve oo MAVLA BI JC. — TItIUALL. 26, Mandal; ONO. — Laber kulije — klart. Om nya GCymnastiklokalen. Till Red. af Göteborgs-Posten. Ingenting är vauligare, än att, då passionen dikterar orden i eu meningsstrid, mau skjuter otver malet och torbiser atven klara motskal, hvilke af sig Lellve burde tramstå för ettertankan. Så påstå vi Haudelstidningen gått till väga i sin ifver att vindicera åt Folkskolornas ungdom tilltråde till den nya Cymnastiklokalen. Den förordar nemligen såsom en oewolsäghg rättighet, att denna lokal skall stå öppen 10r solkskolorna på de tider, då klementarläroverket ej sjelt behorver sin gymnastikinräutning. Men, om ett sådant förslag vunne framgång, skulle lokaten ock bliiva stängd för lärarens uuvarande privata praktik i sjukoch frisk-gymnastik, och dermed vore slut på den glädjande toreteelsen, att Liugs gymnastikmerod atven i värt goda samhälle varit på väg att vinna utbredning och tullständigt ta åstadkomma sina välgörande verkningar. Men lika oförsvarligt detta vore för hela samhället, att ega eu så ypperhg lokal och att deritrau endast genom oriktiga arrangementer vara utestängd, lika omenskligt vore det tormndra gymnasukotningar at alla sjukungar och dem, hvilkas lemadsordning fordrar en sådan motion; och haärtill tro vi visst icke Handelsudmugen vilt medverka. Den gör det dock, då den haller iast vid att Folkskolestyressens anspråk variv de enda berattugade, och då den dervid glömmer en aunan stor naumanhets bästa, hvars malsman den dock sager sig vara emot Kousistorium. Ty om en ordnad ocn tullständig gymnastik tor privata personer skall kunna åstadkommas, tro vi att, likasom vid Stockholms Ceutralinstitut derat behöfver ansläs tlera timmar på dagen, Morgonen upptages at sjukgymnastik, hvarull 1:ue ummar åt hvardera könet bora disponeras, så att ingen är bunden at endast en kort stund utan k.u ener helsa och vehag förr eller senare intinna eller atlägsna sig. Och på aftonen kau väl ej mindre än en timma vegaggnas till friskgywnastik för äldre herrar. Huru mycken td bletve då ötrig åt solkskolaus mänga barn? Emellan 12—2 gymnasticerar klemeut.-Laroverket och kl. 5 är ock denna ungdom urer i lokalen. På de torsta timmarne om etterwiddagarue lära privata skolorna få tillträde, och den ungdomen är ej tåtalig, då man räkuar 2:ue stora och tlera små skolor. tiden går således åt tör mycket nyttiga och åudamalsenliga vehol. Bora då tolksdolorua undertrycka dessa benof och dermed rubba den goda ordning i gymnastiken, som redan lär vara iu101d och som atser en större, aunu fullständigare utsträckning? Den som ej är bunden at fordomar, måste val harpå svara Nej! liksom han lätt kan iuse, att någon jemkuing ej kan ustadkommas, så att man kunde se tolkskolorna till bästa och dock skafta tia at öfriga allmanheten 10r gymnasukötningar. Det blesve ect lappverk, som tor ingen vore gagnande, utan blott såsvin så mycket annat tinge sken af nyrtig verksamhet; och allmänneten skulle snart äter taila in 1 samma lojhet i afseende på gymnastik, som deu förr visat, just emedan den icke egt någon passande, angenam lokal tör dessa osningar. Hvem mins e) huru under flera är den Bahrmanska gymnasuken i Ostindiska huset omfattades af gammal och ung? Meu huru snart försvann ej detta iutresse, sedan Naturhistoriska Museum inkraktat den ypperliga lokalen? Och huru många hatva icke önskat, att de egt att dispouera eu dylik lokal, sedan man hört de välgörande verkningarne af Lingska gymnastiken och huru den bedritves i Stocknolm samt buru den vunnit verldsrykte, så att ialla stora städer i Europa och slerstades i Amerika den blitvit tillerkänd ett vältörtjeut värde af det yppersta helsomedel, som icke dyrt nog kan köpas? Vi måste således med största tacksamhet erkänna, att konsistorium tänkt på Göteborgs samhälle, då de ötverlåtit åt läraren vid dess Gymnastikverk sin ypperliga lokal, så att han der kan geromtora sitt setnadsmäl att äfven privatim utbreda denna välgörande konst, i hvilken ban eger erkänd och väl vitsordad vetenskaplig kännedom. Må smasinnet fästa sig vid de vilkor, på hvilka han vunnit sormanen att disponera lokalen; det rörer icke den goda saken och alimännheten blir minst derpå lidande att ban fått billiga vilkor; den slipper då undan med billigare afgitter för sina gymnastiköfuingar. Må dessa ofuiugar då allt mer och mer hafva framgång, det är eh önskan, som säkert delas af många, som pröfvat deras nytta! Härmed hafra vi visst icke velat påstå, att Folkskolornas ungdom ej skall öfvas i gymnastik. Men skall det ske med allmänhetens uppvffringar af tretnad, må den gerna stå tillbaka. Marschen till skolorna är redan en god gymnastik tills dess folkskolestyrelsen kan arskassa en egen lokal. Det kunde ju bsiva ganska passande, att ett gymnastikhus bygdes for dessa skolor, i hvilket skarpskyttarne ock kunde halla sin rekrytexercis och dit alla skarpskyttecorpsens tillämnade kadetter kunde skickas för vavenöfningar. Ty, om det utkastade förslaget at folkbeväpning med sin rot i tolkskolorna skallläblifva verklighet, räcker aldrig nuvarande gymnastikhus till, utan då behowes säkert både en och två nya lokaler. Må man tänka härpå; pengar kan nog skaffas, om man vill bygga klokt och icke lägga all tunga på de uu letvande. Till slut vilja vi på det bestämdaste hafva förklarat, att inga personliga konsiderationer eller skadeglådje dikterat denna uppsats; ingen partiskhet for Konsistorii åtgärder och intet det minsta intryck från Gymnastikläraren har drifvit vår ovana penna, att våga sig in på en publik uppsats. Må välmeningen för Gymnastikens framgång derföre utsäkta brixterna i logiken hos En gammal Gymnast. PALL