gen för matt, hvilket vare sagdt utan att i ringaste mån vilja träda lagens handharvare förnära; och de få enskilda personer, som möjligen intressera sig för fornminnena, kunna icke hafva ögonen öfverallt och hafva för öfrigt, hvad man kallar alltför lite ar -iga. Derföre förstöras år ifrån år allt flera af dessa minnen, så att slutligen om få tiotal endast ett eller annat dyrhus, en eller annan nästan oflyttbar sten finnes qvar, der den tilltagande odlingen tyvärr ej sållan i samband med likgiltigheten för sådrens minne framgått. — Dessa minnen äro dock vårt lands historias äldsta blad, som vittna om hängångna slägtens, ja folkslags öden, bedrifter, lefnadssätt, vanor, bruk, o. s. v. Väl hatva tid efter an: nan samlare bemödat sig att rädda en del ar dessa dyrbara blad, men sällsynta hafva sådane män varit, och blott en ringa del hafva de hunnit få tillhopa vare sig i sina -amlingar, afbildningar oller beskrifningar. Blott derigenom att nästan hela befolkningen, säsom en man, tager hand om saken, kan någonung uträttas vid ett stort företag; och äfven det toretaget att bevara våra fornminnen ar icke ett ringa, utan ett stort, -stort både med hänsyn till en gången och med hänsyn till en kommande ud. Sa har man uppfattat detta i flera andra rikets provinser, der föreningar bildat sig till fornminnens vård. — Skulle man icke äfven i det på fornminnen så rika Westergötland göra detsamma: — Hr L. toreslär såsom tid och ort för vidare öfverläggning i ämnet det i sommar blifvande landtbruksmötet i Skara. Naiv begäran. Såsom vi i gårdagens nummer berättade, har den månglrestande kgl. sekreteraren J. Å. Thurgren blitvit at akademiska konsistoriet i Upsala torklarad inkompetent att komma på torslagen till en at honom sökt prosessorsbesattning. Hr T. bar till Aftonbsadet insändt en e. k. replik, hvilken innehåller hr T:s ansökan till K. M:t, och i hvilken det till slut begäres, att tidningsredaktionerna måtte lemna konsintoril förtarande mot honom ovidrördt, alldenstund det icke är konsistorium som tillsätter tjenster här i riket, utan konungen i samråd med landets mest upplysta och mest redliga man 0—m. — — Representation-refsormen. Til retormkomitn i Stockholm hade ull i onsdags ytterligare inkommit 36 retormadresser med öfver 2,000 underskrifter, deraf 99 från Göteborg. Sedeltörfalskning. Östg. Korresp. berättar: Hos östgöta enskilda bank har en förfalskad mälareprovinsernas enskilda banks sedel a 10 rdr blitvit presenterad. Sedeln har mycken likhet med bankens älsta sediar, och är icke lätt att skilja ifrån dem, Den röda färgen a siffrorna i midten är likväl nagot ljusare och sjelfva gravyren kanske nagot suddigare. Ny tidning. Från Söderköping skritves: Bokbindaren Söderström, som inköpt det ett bolag tillhöriga boktryckeriet i Söderköping, ämnar från och med d. 27 Febr. utgifva ett veckoblad under benämning Söderköpings nya Tidning. En badiurättning skall uppföras i Motala. Saken har nu så iängt avancerat, att d. 17 d:s en sammankomst hölls med aktietecknarne, hvarvid bolaget konstituerades, antog stadgar samt valde direktion, hvilken bemyndigas alt företaga och fullborda anläggningen, hvilken kommer att få sin plats a den af Göta kanalsbolag och Motala mek. verkstad upplama del af norra hamnen vid Motala köping. Gotlands skarpskytte-och jägaregille hade på Eugeniadagen arrangerat en bal ad Wisby hotell, hvars stora sal var prydd med jagtens och krigets sinnebilder, såsom gevär, bågar och svärd, präktiga hufvuden af elg, kronhjort och ren samt en kungsörn och en uf. Gillets klenoder, Karl X:s jagttlaska och det af konung Oskar skänkta dryckeshornet, voro synliga på en upphöjuing mellan gevärskolonner och tvenne falkar såsom sköldhållare, omgifna at fanor och en i bågform bildad belysning. För öfrigt var salen prydd af rika murgrönskransar och dagen till ära var äfven en sköld anbringad med ett E, öfver hvilket en furstlig krona af murgrön och rosor prunkade. Balen var talrikt besökt från laud och stad, i början nästan tili trängsel, lysande af en mängd uniformer och smakfulla drägter samt särdeles lifvad och angenäm. a ss