Ma G RGLUIORAM 19141404r d555n5519—2W5t nr Italiens institutioner resa hinder mot hvarje itgärd, som afser utforskande af påfvens afigter. For någon tid sedan erhöll, såsom bekant, Garibaldi af skomakarne i Paris i hedersskänk ett par stöflar, af hvilken anledning hjelten å Caprera låtit tillställa de goda skomakarne följande skrifvelse: ,. Till skomakaregesällerna i Paris! Caprera, 10 januari. Mina mycket kära vänner! Jag har erhållit de vackra ridstöflor, som ni varit nog artiga sända mig, och jag har den aningen, att jag skall bära dem under en folkets segerdag. Jag är er mycket tacksam för deuna vackra gafva, och isynnerhet för detta omen, som utgår från alla ädla och fria själar. Med vänskap och tacksamhet er tillgitne G. Garibaldi. Från Paris berättas, att kejsaren skall hafva beslutat, det inga varningar hädanefter få meddelas de större tidningarne, utan att förut ha blifvit undersökta af ministerrådet — Amerikanska sydstaternas president Jefferson Davis har låtit till franska regeringen öfverlemna en vigtig skrift. -— En deputation af frimurare har besökt prins Napoleon, för att reklamera mot marskalk Magnans utnämnande till stormästare. Prinsen skulle ha lofvat att vända sig till kejsaren. — Seineprefekten Haussmann, hvilken lefver mera stätligt än mången konung och kontrollfrit förfogar öfver summor, som öfverstiga ländernas af andra rangen budgets, har nyligen i Hotel de Ville gifvit en lysande bal, till hvilken mer än 6,000 personer voro inbjudna. — Hr Fould fordrar bestämdt, att franska armeen reduceras till 400,000 man, hvilken siffra utgör den elfektiva styrka som kamrarne bifallit. — Hertigen af Aumale arbetar för närvarande på ett verk ötver julimonarkien i jemförelse med kejsardömet. — Hippolyte Castille skall utgifva en ny politisk tidning ÅLa Democratie imperiale. -— Edmond About skall, oaktadt han lemnat Constitutionel, likväl i detta blad offentligöra en roman, som bär titeln Madeleine. Moniteuren meddelar en officiel redogörelse för Frankrikes inkomster af 1861 ärs francs, eller en tillökning af 25,854,000 froes mot 1860 och 4,922,000 fres mot 1859. Victor Hugo har i en poetisk bönskrift till konungen af Belgien anhällit om nåd för nio till döden dömda förbrytare. Preussiske konungens trontal omtalas af Times med temligen mycken välvilja, ehuru en lätt anstryckning af idrift här och der skymtar fram mellan raderna. Under det de flesta andra länder i Europa, säger Times, för ögonblicket hafva större eller mindre svärigheter att bekämpa, är detta enligt talet alldeles icke fallet i Preussen. Sammankomsten mellan konungen och kejsar Napoleon i Compitgne och den af Frankrike nu adopterade fredliga politiken hafva häft den i fjol rådande ängslan i detta afseende. Den kroniska striden med Danmark om hertigdömena har nyligen — det finnes egentligen ingen, som vet hvarför — antagit en mindre hotande gestalt. Kabinettet i Berlin står på bättre fot med kabinettet i Wien, än det för någon tid sedan var fallet. I ett så sammansatt och ohandterligt statssamfund som det tyska förbundet måste det alltid finnas sväfvande frågor; men f. n. finnes ingen, som har någon för Tyskland hotande karakter. Konungens popularitet tyckes icke hafva lidit af hans yttranden under kröningsfesten. Yttringarne om tullföreningens handelsfördrag med Frankrike och om de förhandlingar som ega rum, för att bringa enhet i Tysklands militärväsen häntyda på, att konungen stadigt har sin dynastis traditionela föremål, det eniga Tyskland för ögonen. Mer än hälften af, hvad man i England skulle kalla utländsk politik, representeras i Preussen af korrespondenser med små stater om saker af denna natur, och om detta en gång skulle visa sig ha lagt grundvalen till Tysklands enhet, då skall det komma att intaga en mera framstående plats i historien län det gagnlösa käbblet om Holstein, ,Hvad om med moderation, och då han påstår sig Thandla i öfverensstämmelse med Österrike, som icke har något egenkärt intresse af att angripa Norden, så våga vi hoppas, det pligsten att lägga sig emellan i denna på ett hopplöst sätt invecklade fråga aldrig mera Iskall komma att hvila på oss. Efter att ha omtalat det reserverade sätt, hvarpå talet rörande de yttre angelägenheterna behändlat den ongelsk-amerikanska striden och i afseende på de inre förhållandena omnämnt miitärbudgeten, slutar , Times med den anI märkningen, att konungen tydligt och öppet suttalar, hvad han menar; han vill nemligen ssegern för och med sitt folk, men icke låta egera sig af det. Flere af yttrandena i hans indirekte skatter, som uppgingo till 1,099,566,000 I denna sista sak angår, gläder det oss att se, latt den nye konungen af Preussen talar der