från lord Lyons af d. 25 dec.,, hvari det officiela öfverlemnandet af Englands ultimatum anmäles med tillägg, att det icke var sannolikt, att unionsregeringen skulle beqväma sigl: till Masouns och Slidells utlemnande. Naturligtvis ansåg man då kriget som oundvikligt. Märkligt blir dock, utt både Morn. Post och Times förtego orsaken till sina bekymmer. i: Det ryktet antager allt bestämdare karakter, att franska regeringen tänker taga initiativet till diplomatiska demonstrationer mot en fortsatt blockad af sydhamnarne. England deremot vill ännu blott protestera mot nämnda hamnars förstörande, och Russell har nyligen med anledning af ett memorandum fran börsen i Liverpool bekräftat det förut gjorda meddelat om hans protest mot Charlestonshamnens förstörande och tillagt, att lord Lyons nu skall göra nya föreställningar mot sjöhamnars ytterligare förödande. Från Amerika hafva vi underrättelser af d. 9 d:s. Enligt dessa har under kongressens förhandling om Trentaffaren ledamoten Valandtigham yttrat sig mycket häftigt mot sydemissariernas utlemnande och förklarat, att Förenta Staterna skulle i alla hänseenden ändock inom ett fjerdedels år komma i krig med England. — Fidn. Nen-Lork Tribune uttalar den åsigten, att England skall besätta Mexicanska hamnen Matamoras, för att kunna drifva bomullshandel med Sydstaterna. Kongressen skall bemyndiga regeringen att utfärda skattkammarobligationer för ett belopp af 100 millioner dollars, löpande med tvångkurs, och hvilka skola under loppet alt 20 år ombytas mot 6 procts obligationer. Det tyckes således icke vara regeringens afsigt att genast utskrifva nya skatter, för att ersätta saknaden af de 50 millioner, som bankerna vägrat att låna dem. New-Nork Herald upplyser, att kriget dagligen kostar 3 mill. dollars, och att det i medio af januari icke skulle finnas mera penningar i skattkammaren, emedan de 150 millioner dollars, som bankerna och kapitalister lånat regeringen, då skulle vara utgifna. De ordinarie inkomsterna öfverstiga icke 40 mill. om året, och endast till betäckande af statsskuldens räntor samt af kreditsedlarne erfordras 80 till 90 mill. — En New-Yorks-tidning, som emellertid förordat skatteutskrifning, omtalar, att den personela egendomen i Förenta Staterna enligt den sista census uppgick till fem billioner åttatioen millioner sex hundra och sextio tusen dollars, och föreslår upptagandet af mer än 60,000,000 i såväl direkta som indirekta skatter. Times korresp. tillägger: Välsignelsen at tria institutioner börjar bli val dyr, och det är min öfvertygelse, att folket icke skall betala detta pris för dem i många delar af Förenta Staterna, äfven om ofvanstående siffror skulle vara alldeles riktiga. Den italienska ministerens officiela tidning Opinione för den 21 d:s framkommer helt plötsligt och uttalar, det utsigt är för handen, att italienska trupper skola i stället för påtliga besätta S:t Petri arfvedel; städerna skola hafva blandade franska och italienska garnisoner, men Rom endast fransk. — Allmänheten har så ofta blifvit bedragen i afseende på dylika rykten, tillfölje af franska regeringens högst besynnerliga vacklanden; men vi vilja tillsvidare antaga, att åtminstone en del at ofvannämnde medgifvanden åt italienska folkete ifriga önskningar är sanning, ty, såsom vi redan förut sagt, något har varit och är i görningen rörande romerska frågan. Såsom bevis på detta antagande, förtjenar anföras ur en korresp. från Paris till Indep. belge redan d. 17 d:s följande: det har försäkrats mig att ett förslag till lösning af den romerska frågan förberedes på högre ort, och att kejsaren, som är trött vid den besvärliga roll franska trupperna spela i Rom, söker efter medel att med snaraste återkalla dem. — — Jag meddelar er denna nyhet, icke derföre att jag det ringaste tror på densamma, utan derföre att i den tid, i hvilken vi lefva, gissningen i dag kan bli sanning i morgon. Det förtjenar tilläggas, att denna hastiga lösning af romerska frågan, så önsklig i alla afseenden, nog skulle kunna påskyndas af oförsigtigheten hos en del af franska presterskapet, hvilket genom sin bitterhet och ilska starkt riskerar att komma den kejserl. regeringen att ångra det dessutom opopulära stöd, som hon lemnar åt bibehållandet af påfvens verldsliga makt. — Äfven den bekante Brisselerkorrespondenten i Köln. Zeit. yttrar sig i ämnet: Underrättelserna från Paris ljuda åter temligen fördelaktiga för Italiens sak. Såvidt man af säkra meddelanden kan finna, inser Napoleon III, det han ej mera har någon tid att förlora och att han måste göra slut på sin motsägelsefulla politik. Det engelska kabinettet och prins Napoleons inflytande hafva båda arbetet i andan af en mera frisinnad, för A2. 2 .dttiAAAA ö — — — SS — — — — — — — — ——— — MW — —